Rysk expert: Därför oroar ”äppelpartiet” Putinregimen

Rysslands enda kvarvarande krigskritiska parti, Jabloko, har uteslutits från höstens parlamentsval. Beslutet fattades av en domstol i Moskva i måndags efter att ett Kremlvänligt nationalistiskt parti överklagat partiets deltagande. Uteslutningen ses som ett tecken på att regimen ser partiet som ett reellt hot, trots att opinionssiffrorna är låga.

Jabloko, vars valspråk är ”För fred och frihet”, är det enda inhemska partiet som öppet tagit ställning mot Rysslands krig i Ukraina. Att partiet initialt fick tillstånd att delta i valet kan enligt bedömare ha varit en medveten strategi från regimens sida – man räknade med att partiet skulle få ett försumbart stöd. Men den kalkylen visade sig felaktig.

Den politiske analytikern Andrej Kolesnikov, som skriver för oppositionella Novaja Gazeta Europe och befinner sig i Ryssland, menar att beslutet att utesluta Jabloko är ett tecken på svaghet hos regimen. ”Man tvingades rulla tillbaka ett upplägg som visade sig vara misslyckat”, skriver han och tillägger att ett kryss för Jabloko i valet hade kunnat fungera som en offentlig manifestation för fred – något regimen uppenbarligen inte var beredd att tillåta.

Även den exilryske oppositionspolitikern Leonid Volkov, tidigare nära allierad med Aleksej Navalnyj, ser uteslutningen som ett uttryck för rädsla. ”Det fanns ett tydligt sätt att visa sin protest mot Putin och kriget. Det förkroppsligades av partiet Jabloko på valsedeln. Detta skrämde Putin”, skriver Volkov på Facebook.

Uteslutningen har väckt starka reaktioner. I måndags samlades ett hundratal av partiets anhängare, främst unga, utanför domstolsbyggnaden i Moskva. Många bar partisymbolen – ett grönt äpple – som en markering av sitt stöd. Innan beslutet hade videoklipp till stöd för Jabloko spridits på sociala medier som Tiktok och Instagram, och flera av dem hade fått miljontals visningar, enligt den exilryska nyhetssajten Meduza.

Enligt Meduzas uppskattningar ligger stödet för Jabloko på mellan tre och sex procent av väljarkåren, med högre siffror i storstäderna. Siffrorna är låga, men den oppositionella tidigare parlamentsledamoten Dmitrij Gudkov menar att regimens oro aldrig handlade om antalet röster. I stället befarade man att valrörelsen skulle utvecklas till en bred antikrigskampanj. ”Det skulle ha funnits hundratusentals frivilliga över hela landet som delade ut flygblad”, säger Gudkov till Radio Liberty.

Kolesnikov beskriver uteslutningen som ett officiellt erkännande av svaghet från regimens sida, bekräftat genom ett domstolsbeslut. Han noterar också att beslutet kom efter en tid av ökande missnöje med kriget och dess konsekvenser för den ryska ekonomin. Internationella sanktioner och minskade inkomstnivåer har satt press på hushållen, och frågan om krigets kostnader är känsligare än någonsin.

Uteslutningen av Jabloko innebär att höstens val i praktiken blir helt utan verkliga alternativ till Kremls politik. Observatörer pekar på att detta riskerar att ytterligare fördjupa förtroendeklyftan mellan regimen och befolkningen, samtidigt som det minskar utrymmet för legitima kanaler för missnöje. För oppositionen, både inom och utom landet, blir frågan nu hur man ska agera i ett system där de sista resterna av politisk konkurrens monteras ner.

Den rättsliga processen kring Jabloko väcker också frågor om rättssäkerheten i Ryssland. Kritiker menar att beslutet är ett tydligt exempel på hur domstolsväsendet används som ett politiskt verktyg snarare än en oberoende institution. Formellt motiverades uteslutningen med tekniska brister i partiets valsedlar, men få bedömare tvivlar på att det verkliga skälet är politiskt.

Jabloko har sedan grundandet i mitten av 1990-talet varit en röst för liberal opinion i Ryssland, men har under Vladimir Putins tid vid makten successivt trängts undan. Partiets öde i årets val ses nu som en symbol för det krympande utrymmet för politisk opposition i landet.