Trump: Inga attacker mot energianläggningar

USA:s expresident Donald Trump uppmanade under helgen Ukraina att sluta attackera ryska energianläggningar, med särskild betoning på dieselinfrastruktur. Enligt Trump driver de ukrainska attackerna upp världsmarknadspriset på diesel och skadar den globala ekonomin. Uttalandet publicerades på Trumps plattform Truth Social och följdes upp på en pressträff i Irland på söndagen.

– Vi har pratat med Zelenskyj om det. Det finns många andra mål, men slå inte mot dieseln – det skadar världen, sade Trump enligt irländska RTÉ.

I inlägget på Truth Social skriver han att ”prisökningen på dieselpriset orsakas främst av kriget i Ukraina, inte Iran”. Varken Ryssland eller Ukraina har officiellt kommenterat uppgifterna.

Volodymyr Zelenskyj sade i en intervju i helgen att han är öppen för ett liknande förslag. Han vill ta upp frågan med Trump i New York i samband med FN:s generalförsamling nästa vecka. Enligt Kyiv Independent sade Zelenskyj i ukrainsk tv att han skulle försöka få till en överenskommelse om att inte attackera spannmålsexport och energisektorn.

Bakgrunden är de ukrainska drönarattacker som under året träffat ett stort antal ryska raffinaderier och oljedepåer. Attackerna syftar till att försvaga Rysslands krigföringsförmåga och minska de intäkter som finansierar kriget. Men de har också fått direkt inverkan på bränslemarknaden. När raffinaderier tvingas stänga eller minska produktionen sjunker utbudet av diesel, inte bara i Ryssland utan även globalt. I juli införde Ryssland därför restriktioner för dieselexport för att säkra den inhemska försörjningen.

Ryssland är en av världens största exportörer av diesel och har under lång tid varit en nyckelleverantör till Europa. EU har infört sanktioner mot ryska oljeprodukter, men exporten har i stället till stor del styrts om till länder i Asien, Afrika och Sydamerika. Rysslands exportvolymer har stor betydelse för prissättningen, inte minst i Europa där raffinaderikapaciteten minskat över tid. När ryska volymer försvinner eller minskar tvingas köpare söka sig till andra leverantörer, ofta till högre kostnad. Det gör att produktionsstörningar i ryska raffinaderier får globala konsekvenser, oavsett var försörjningen hamnar.

Diesel är centralt för stora delar av världsekonomin. Drivmedlet används i lastbilar, fartyg, jordbruksmaskiner och inom gruvindustrin, där allt från grävmaskiner och dumper till hjälpkraft i avlägsna anläggningar är beroende av diesel. När priserna stiger ökar produktionskostnaderna i hela kedjan – från råvaruutvinning till transporter av färdiga varor. Hushåll och företag märker det genom högre priser på livsmedel, bränsle och andra vardagsvaror.

Trumps uttalande om Iran kommer samtidigt som blickarna riktats mot Mellanöstern. Iran är en betydande oljeproducent, och varje risk för en bredare konflikt väcker oro för leveranser genom Hormuzsundet, en av världens viktigaste transportleder för olja. En stängning av sundet skulle slå mot stora delar av den globala oljeförsörjningen och få omedelbara effekter på både råoljepriser och raffinerade produkter som diesel. Trump menar dock att kriget i Ukraina, inte Iran, är den avgörande faktorn bakom de senaste dieselpriserna.

Även spannmålsmarknaden är central i sammanhanget. Ukraina är en av världens största exportörer av vete, majs och solrosolja. Kriget har tidigare blockerat ukrainska hamnar och fått globala livsmedelspriser att skjuta i höjden. Många länder i Mellanöstern och Nordafrika importerar stora delar av sitt vete från Ukraina. En fortsatt fungerande spannmålsexport är därför en fråga om folkförsörjning, inte bara om marknadspriser. Ett avtal som skyddar både spannmålsexport och energiinfrastruktur skulle därför kunna få långtgående effekter för importberoende regioner.

Om Zelenskyj får som han vill blir frågan en del av mötet med Trump i New York. En överenskommelse om att skona energi- och spannmålsektorn skulle vara ett av de första konkreta resultaten av deras samtal. Frågan är dock om Ryssland är berett att delta i en sådan uppgörelse och hur den i så fall skulle övervakas.

Det är ännu oklart om några formella samtal är på väg. Men Trumps utspel har satt strålkastarljuset på hur kriget påverkar världens bränsle- och livsmedelsmarknader, och med FN-generalförsamlingen nästa vecka väntas frågan bli en av de hetaste diplomatiska punkterna.