Ukrainska underrättelseuppgifter gör gällande att Ryssland har koncentrerat omkring 150 000 soldater i Zaporizjzja inför en offensiv västerut. De förband som omnämns uppges vara bland de mest stridsvana Ryssland har – “the best of the best”, som det uttrycks. Enligt militärexperten Johan Huovinen är siffran sannolikt överdriven, men hotbilden är ändå allvarlig.

– Ukraina ska förstås ändå vara oroligt, säger han.

Uppgifterna har inte bekräftats av oberoende källor, och det finns sedan tidigare flera exempel på att ukrainska myndigheter medvetet och omedvetet överdrivit ryska styrkekoncentrationer. Samtidigt pekar analytiker på att Ryssland under månader har byggt upp förråd och flyttat förband i södra Ukraina. En offensiv i den storleken skulle i så fall vara en av de största ryska ansatserna sedan krigets inledande skede.

Zaporizjzja är en nyckelregion i kriget. Området utgör en del av den landbrygga som Ryssland använder för att binda samman sitt fastland med den ockuperade Krimhalvön. Regionen gränsar till Dneprfloden, och en rysk framryckning västerut skulle kunna hota staden Zaporizjzja, som fortfarande är under ukrainsk kontroll. Staden är en viktig logistisk knutpunkt och ett centrum för tung industri. Förloras den skull det få mycket stora konsekvenser för ukrainska försörjningslinjer och för hela den södra frontlinjen.

Regionen har också en central roll för Ukrainas ekonomi, särskilt när det gäller gruvnäring och metallindustri. I Zaporizjzja oblast finns järnmalmsgruvor och flera stålverk, däribland det stora Zaporizjstal-komplexet. Redan innan kriget stod Ukraina för en betydande del av den globala exporten av järnmalm och stål, och Zaporizjzja var ett av landets viktigaste industriområden. Sedan Rysslands fullskaliga invasion inleddes har produktionen fallit kraftigt. Många anläggningar har skadats eller stoppats, och flera gruvor ligger nära fronten.

En ny rysk offensiv i området skulle därmed inte bara vara ett militärt problem. Den skulle riskera att slå ut ytterligare industrikapacitet och försvåra Ukrainas möjligheter att exportera varor. Råvarumarknaderna har under hela kriget varit känsliga för utvecklingen i södra Ukraina, inte minst på grund av de osäkra transportvägarna genom Svartahavsområdet. Redan nu är de ukrainska hamnarna och järnvägarna mot väst hårt pressade. En rysk framryckning mot Zaporizjzja skulle kunna störa de här flödena ytterligare och påverka världsmarknadspriserna på allt från spannmål till metaller.

Det är dock oklart vad Ryssland faktiskt vill uppnå med en offensiv västerut. Målet kan vara att säkra de ockuperade områdena, att bredda fronten eller att försöka tvinga Ukraina att flytta förband från andra håll. Enligt Huovinen är det viktigt att inte se de ukrainska siffrorna som en exakt bild av verkligheten. Ryssland har tidigare haft stora problem med att upprätthålla offensiva operationer under längre tid. Antalet soldater är visserligen viktigt, men kvaliteten på utbildning, ledning och logistik avgör ofta utfallet.

Samtidigt finns det flera tecken på att Ryssland förbereder sig för något. Förband har flyttats, material har samlats och attackerna mot ukrainska positioner har ökat i vissa delar av Zaporizjzja. Det kan handla om allt från ett begränsat anfall till ett bredare försök att återta initiativet på södra fronten. Oavsett vilket måste Ukraina ta hotet på allvar, menar experten.

En ytterligare faktor är västvärldens fortsatta stöd. Ukrainska uppgifter om stora ryska styrkekoncentrationer kan också vara ett sätt att signalera till allierade att landet fortfarande behöver militärt och ekonomiskt stöd. Det är inget konstigt i det – informationskriget är en del av konflikten. Men samtidigt ska hotet inte avfärdas. Zaporizjzja är en region där utgången av ett slag skulle få konsekvenser långt bortom själva frontlinjen.

Om Ryssland lyckas pressa framåt västerut skulle landet kunna befästa sin kontroll över södra Ukraina och skapa bättre förutsättningar för framtida operationer. För Ukrainas del handlar det om att försvara både ett strategiskt område och en av de få regioner som fortfarande bidrar till den hårt ansträngda ekonomin. Kriget i Zaporizjzja är därför inte bara en fråga om militär kontroll – det handlar också om Ukrainas långsiktiga överlevnad som industrination.

Hittills är uppgifterna om de 150 000 soldaterna just uppgifter. Men de ger en bild av ett ryskt ledarskap som vill visa att man fortfarande kan genomföra stora operationer, trots två år av svåra förluster och utmattningskrig. Det enda som är säkert är att fronten i Zaporizjzja nu bevakas noga – både i Kiev och i västliga huvudstäder.

Dela.

13 kommentarer

Leave A Reply