Intensivt diplomatiskt läge för Kina mitt i Mellanösternkrisen

Kinas president Xi Jinping har under de senaste dagarna genomfört en rad betydelsefulla diplomatiska möten i Peking. Under tisdagsmorgonen träffade Xi Jinping kronprinsen av Abu Dhabi, Mohammed bin Zayed, följt av ett möte med Spaniens premiärminister Pedro Sanchez, som nyligen kritiserat USA:s och Israels agerande i konflikten med Iran.

Efter mötet med Sanchez underströk Xi vikten av diplomatiskt samarbete: ”Vi bör stärka kommunikationen, befästa ömsesidigt förtroende, samarbeta nära, motsätta oss världens tillbakagång till djungelns lagar och gemensamt skydda genuin multilateralism.”

Den diplomatiska offensiven fortsätter när Vietnams ledare To Lam inleder ett fyra dagar långt statsbesök i Kina under tisdagskvällen. Samtidigt träffar Kinas utrikesminister Wang Yi sin ryske kollega Sergej Lavrov i Peking, efter att nyligen ha haft telefonsamtal med Pakistans utrikesminister Ishaq Dar.

Flera av dessa möten kretsar kring den eskalerande situationen i Mellanöstern. Enligt nyhetskanalen al Jazeeras analys ser Kina en möjlighet att utnyttja det växande missnöjet med kriget för att stärka sin position i regionen. Al Jazeeras korrespondent Katrina Yu skriver att ”Kina har framställt sig som motsatsen till Washington – en pålitlig, stabil och förutsägbar partner. För många stater tilltalar det budskapet starkt”.

Björn Jerdén, chef för Nationellt kunskapscentrum om Kina på Utrikespolitiska institutet, menar dock att Kinas ställning stärks oavsett deras agerande, främst som ett resultat av USA:s politik.

”Kina är ingen säkerhetspolitisk aktör i den här delen av världen. För de här länderna är det inte aktuellt att gå från USA-sidan till Kinas sida. Men jag tror ändå att det här kommer innebära att flera av de här länderna kommer att fördjupa relationen med Kina,” säger Jerdén.

Han tillägger att detta är ett traditionellt sätt för stater att anpassa sig till nya geopolitiska förhållanden genom att diversifiera sina internationella kontakter.

Kina har en särskild ställning i regionen som Irans främsta handelspartner. Trots internationella sanktioner köper Kina mer råolja från Iran än något annat land. Enligt läckta underrättelseuppgifter förser Kina även Iran med vapen, krigsmateriel och satellitsystem, vilket komplicerar bilden ytterligare.

Samtidigt visar den senaste tidens utveckling på Kinas begränsningar som aktör i Mellanöstern, menar Jerdén. Den kinesiska ledningen har visserligen uppmanat till återhållsamhet och dialog, men utan att aktivt engagera sig som medlare i konflikten.

”Kina har tagit en roll i Mellanöstern där man vill utveckla goda relationer med alla aktörer, men inte riskera någonting egentligen. Det har gjort att det finns få förutsättningar för Kina att verkligen lägga tyngd bakom orden och påverka utvecklingen,” förklarar Jerdén.

När det gäller Kinas relationer med Europa bedömer Jerdén det som osannolikt att krisen i Mellanöstern skulle leda till stärkta band. Däremot har Donald Trumps politik bidragit till att vissa europeiska länder har närmat sig Peking.

”Länder i Europa som redan har haft ett intresse av att stärka banden med Kina har stärkts i den ambitionen. Spanien hör till de länderna,” avslutar Björn Jerdén.

Xis möte med Spaniens premiärminister Sanchez får särskild betydelse mot bakgrund av Spaniens kritiska hållning till Israel och USA:s agerande i konflikten. För Kina representerar detta en möjlighet att knyta närmare band med en viktig EU-medlem samtidigt som landet försöker balansera sina intressen i Mellanöstern.

Med de pågående mötena visar Kina en tydlig ambition att positionera sig som en betydelsefull global aktör i en tid präglad av geopolitiska spänningar. Huruvida denna diplomatiska aktivitet kommer att leda till konkreta resultat i form av ökat inflytande i Mellanöstern eller förändrade alliansmönster återstår dock att se.