De har AI-makten i sina händer – vågar någon av dem bromsa?

Debatten om AI-säkerhet har fått nytt bränsle. Den tidigare anställde vid Anthropic, Jacob Coxon, har varnat för att de som bygger artificiell intelligens på allvar tror att tekniken kan bli ett existentiellt hot innan decenniet är slut. Uttalandet har mötts av både medhåll och kritik, men det har också riktat strålkastarljuset mot den koncentrerade makt som några få techledare har över AI-utvecklingen.

Få personer illustrerar den makten tydligare än Sam Altman, vd för OpenAI. Hösten 2022 presenterade han ChatGPT och blev på kort tid en av AI-boomens mest kända ansikten. Enligt uppgifter drevs lanseringen främst av viljan att komma först. Flera andra bolag, däribland Google, hade utvecklat språkmodeller internt men ansåg att tekniken inte var mogen. ChatGPT var vid lanseringen också omogen: den hallucinerade och blandade ihop fakta. Men den var först, och det räckte för att göra Altman till en centralfigur i den globala AI-kapplöpningen.

Altmans väg till toppen är på många sätt typisk för Silicon Valley. Han växte upp i en välbärgad medelklassfamilj, fick en Amiga som ung och började studera datavetenskap vid Stanford, men hoppade av. Han är inte känd som något tekniskt snille, däremot som en skicklig nätverkare och makthavare. Som chef för företagsinkubatorn Y Combinator fostrade han bolag som Airbnb, Dropbox och Reddit. År 2015 var han med och grundade OpenAI tillsammans med bland andra Elon Musk. Då var labbet icke-vinstdrivande och skulle arbeta för mänsklighetens bästa. Sedan dess har bolaget tagit in miljarder från Microsoft, omvandlats i allt mer kommersiell riktning och uppges sikta på en stor börsnotering.

Altmans vilja att vinna har uppmärksammats även av kritiker. En artikel i New Yorker i våras, byggd på anonyma källor, beskrev honom som en person som gör vad som helst för makt. Hans bror har berättat att Altman redan som barn ville bestämma i allt. När Jacob Coxon, som lämnade Anthropic och varnade för AI:s faror, jämförde sina tidigare arbetsplatser beskrev han OpenAI som långt mer oansvarigt än andra.

En av Altmans tydligaste motpoler är Dario Amodei, vd för Anthropic. Amodei började sin AI-karriär på kinesiska Baidu, som USA numera klassar som militärföretag, och gick vidare till Google Brain innan han blev forskningschef på OpenAI. År 2020 lämnade han OpenAI och grundade Anthropic, som i dag är mest känt för chattroboten Claude. Amodei har länge varnat för farliga AI-modeller. Redan 2019 var han med och beslutade att inte släppa GPT-2, en modell som i dag framstår som primitiv. Kritiker, som forskaren Yann LeCun, menar att han har ropat varg.

Anthropic har ändå etablerat sig som en av de ledande aktörerna. I våras berättade bolaget om Mythos, en AI-modell som enligt företaget är så skicklig på att hitta säkerhetshål i mjukvara att den inte kunde släppas fritt. Resultaten har varit blandade: en del användare har hittat många okända buggar, andra få. Samma vår hamnade Amodei i konflikt med Pentagon efter att ha vägrat ge den amerikanska militären fria händer att använda Anthropics AI-system i krigföring. Försvarsminister Pete Hegseth ska ha reagerat starkt, och Anthropic svartlistades som en säkerhetsrisk. En domstol har senare upphävt beslutet.

Trots Amodeis varningar förbereder Anthropic en börsnotering som kan bli en av de största någonsin. Enligt uppgifter värderas bolaget till omkring 2 000 miljarder dollar. Som börsnoterat företag skulle Anthropic tvingas väga säkerhetsambitioner mot aktieägarnas krav på avkastning.

En tredje nyckelperson är Demis Hassabis, grundare av Deepmind och numera chefsforskare i Googles ägarbolag Alphabet. Hassabis var schackmästare som 13-åring, utbildade sig inom neurovetenskap och grundade Deepmind, som köptes av Google 2014. Bolaget blev känt för AlphaGo, men det stora genombrottet kom med Alphafold, som kartlade 200 miljoner proteinstrukturer och gav Hassabis Nobelpriset i kemi 2024.

När ChatGPT lanserades utlöste det något av en krisstämning på Google. Deepmind fick snabbt utveckla Gemini, Googles chattrobot och direkta konkurrent till ChatGPT och Claude. Internt har Google medgett att man tappat sitt försprång. Ett läckt dokument från 2023 konstaterade att företaget saknade en unik fördel – ”we have no moat”. I somras lämnade Hassabis vd-posten på Deepmind, men är kvar som ordförande och har fått i uppdrag att leda Alphabets arbete mot artificiell generell intelligens, AGI, en teknik som skulle vara jämbördig med eller överträffa den mänskliga hjärnan.

AI-kapplöpningen är inte längre ett rent amerikanskt projekt. Förra året skakade kinesiska Deepseek både Silicon Valley och världens börser med en AI-modell som kunde tränas med betydligt mindre resurser än västerländska system. Det väckte frågor om de enorma investeringarna i hårdvara och datacenter verkligen är nödvändiga. Bland andra tunga aktörer märks Metas vd Mark Zuckerberg, som efter att länge ha satsat på metaverse nu bygger upp stora AI-modeller och datacenter, samt Tesla-vd:n Elon Musk, som lämnade OpenAI och startat xAI med chattroboten Grok. Musk har också legat i en rättslig tvist med OpenAI, men en domstol avfärdade hans argument i somras.