Volvo Cars lovar öppenhet – vill inte berätta var nickeln kommer ifrån

Indonesien dominerar den globala nickelproduktionen med allvarliga konsekvenser

Omkring hälften av världens nickelproduktion kommer idag från Indonesien. Gruvan på ön Halmahera har expanderat snabbt och beskrivs av sina ägare som världens största. Men denna expansion har skett till ett högt pris för både människor och miljö. Stora områden regnskog har försvunnit och det isolerade urfolket hongana manyawa står, enligt människorättsaktivister, inför risken att utplånas.

En betydande del av den bearbetade nickeln från Halmahera transporteras till Kina. Flera elbilstillverkare har i rapporter pekats ut som möjliga slutanvändare, däribland Tesla, Ford, BMW, Volkswagen, Hyundai, Kia och Geely. Dock har ingen av dessa biltillverkare bekräftat att nickel från ön faktiskt används i deras batterier.

Under de senaste åren har Volvo Cars profilerat sig som världsledande när det gäller att spåra batterimetallernas ursprung och att vara transparenta mot sina kunder. ”Det är verkligen viktigt för oss att vara en föregångare och en ledare,” sade företagets hållbarhetschef Vanessa Butani till Reuters förra året.

Trots detta visar sig biltillverkaren vara förtegen när Dagens Nyheter ställer frågor om nickelns ursprung. Volvo medger att vissa batterier i modellen EX30 innehåller indonesisk nickel, men vill inte avslöja vilken gruva eller vilket smältverk som används. ”Vi har i dagsläget inte kommit överens med gruvan och underleverantören att externt kommunicera vårt samarbete,” skriver Volvo Cars presschef Kristin Boldemann Wester.

Samtidigt fortsätter dagbrotten på Halmahera att expandera på urfolkets mark. För närvarande investeras cirka 40 miljarder kronor i nya gruvor, processindustrier och fabriker för batteridelar på öns östra del. Organisationen Survival International jämför detta omfattande projekt – som invigdes av Indonesiens president i somras – med en dödsdom för urfolket hongana manyawa.

Konsortiet bakom dessa investeringar leds av kinesiska CATL, världens största tillverkare av elbilsbatterier och en viktig partner till Volvo Cars. Den svenska biltillverkaren tecknade redan 2019 ett långsiktigt mångmiljardavtal med CATL. Enligt handelsdata från den nederländska organisationen SOMO:s researchtjänst The Counter, som DN har analyserat, beställde Volvo förra året omkring 41 000 batterier från CATL till sina fabriker i Belgien och USA.

Volvo Cars har förbundit sig att följa FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter, vilket innebär att bolaget har ansvar att agera när en affärspartner begår överträdelser – och att partnerskapet i sista hand kan behöva avbrytas. När DN frågade hur samarbetet med CATL rimmar med detta åtagande, svarade presschefen Kristin Boldemann Wester att företaget tar frågorna på allvar: ”CATL levererar i dagsläget inte några batterier till oss med nickel ifrån Indonesien, men är en viktig batterileverantör till oss och som sådan har vi en löpande dialog med dem om vår affärsrelation utifrån många aspekter.”

Ellen Moore, programdirektör för gruvor på den amerikanska miljöorganisationen Earthworks, menar att Volvo har ett ansvar att säkerställa att nickel från Indonesien inte kränker urfolks rättigheter eller skadar miljön. ”Åtaganden som bara finns på papper rensar inte upp i leverantörskedjorna eller minskar skadorna från gruvdrift,” säger hon.

EU har beslutat att skärpa kraven på biltillverkare gällande granskning av leverantörskedjor och förebyggande av brott mot mänskliga rättigheter och miljö. Från 2027 blir så kallade batteripass obligatoriska, där varje batteri måste innehålla detaljerade uppgifter om ursprung och hållbarhet.

Krista Shennum, researcher på organisationen Climate Rights International, anser att Volvo måste vara transparenta redan nu. ”Vi efterfrågar inte affärsdetaljer som priser eller volymer, utan att få veta vilka gruvor de köper ifrån. De framställer sig som en ledare. Då borde de också öppet redovisa varifrån de får sina mineraler,” säger hon.

DN har försökt nå CATL för en kommentar, men utan framgång.

För urfolket hongana manyawa på Halmahera fortsätter situationen att förvärras. Paret Bokum och Ngawate från urfolket har redan tvingats flytta sex gånger för att undkomma den expanderande nickelgruvan – ett tydligt exempel på de mänskliga kostnaderna bakom den råvara som driver den globala övergången till elbilar.