Wagner raggar sabotörer i Europa – expert: Går inte att utesluta försök i Sverige

Den ryska Wagnernätverket lever vidare trots grundarens död och har nu fått ett nytt uppdrag – att rekrytera sabotörer i Europa. Detta rapporterar Financial Times med hänvisning till källor inom västliga underrättelsetjänster.

När Wagnergruppens grundare Jevgenij Prigozjin omkom i en flygkrasch 2023, efter sitt uppror mot president Vladimir Putin, trodde många att det skulle bli slutet för den ryska legosoldatorganisationen. Men istället har Wagnernätverket omformats och fortsätter sin verksamhet under nya former.

Enligt uppgifter i Financial Times har den ryska militära säkerhetstjänsten GRU nu börjat använda Wagnernätverket för att rekrytera personer i Europa som är villiga att utföra sabotagehandlingar. Rekryteringen sker främst via sociala medier och riktar sig mot marginaliserade individer som lockas av ekonomisk ersättning för att utföra våldshandlingar i Natoländer.

Det finns redan dokumenterade fall av sådan rekrytering. Förra året dömdes tre 20-åriga brittiska män för mordbrand efter att ha attackerat en lagerlokal i östra London. Männen erkände att de agerat på uppdrag av Wagnernätverket och valde byggnaden som mål eftersom den innehöll nödhjälp och satellitutrustning avsedd för Ukraina.

Tony Ingesson, universitetslektor i underrättelseanalys vid Lunds universitet, pekar på att personer och organisationer som stödjer Ukraina är särskilt utsatta för denna typ av aktioner.

”Redan innan Rysslands fullskaliga invasion 2022 finns dokumenterade fall i Bulgarien och Tjeckien där militärleveranser till Ukraina utsattes för ryska sabotageaktioner,” säger Ingesson.

Han är inte förvånad över Wagnernätverkets nya roll. Ryssland har sedan länge rekryterat européer för olika typer av brottslig verksamhet, framför allt spioneri. Det nya är att det nu specifikt involverar Wagnergruppen och att operationerna har blivit mer aggressiva med fokus på sabotage.

”Vi har sett flera fall där rekryteringen skett via Telegram-appen och där betalning gjorts i kryptovaluta,” förklarar Ingesson och tillägger att Ryssland inte verkar lägga särskilt stor vikt vid att dölja spåren efter betalningarna.

”Ryssarna räknar med att sabotörerna kan åka fast. De har alltid fler att tillgå.”

Medan vissa experter hävdar att Kremls strategi att rekrytera många men möjligen mindre skickliga aktörer är ineffektiv, menar Ingesson att det finns fördelar med denna metod. Genom att ha många agenter kan Ryssland göra många försök, och även enstaka personer kan orsaka betydande skada.

Rekryteringsmetoderna via sociala medier liknar i många avseenden traditionell rekrytering av agenter, men med en viktig skillnad. Till skillnad från spioner behöver sabotörer inte ha tillgång till känslig information utan kan verka utifrån.

”När en främmande makt rekryterar letar de efter individer med förutsättningar att begå grova brott,” förklarar Ingesson. ”Ibland krävs inte mycket manipulation – vissa personer är redan benägna att begå sådana handlingar.”

En avgörande förändring jämfört med tidigare är att sociala medier har gjort det betydligt enklare för både rekryterare och potentiella rekryter att hitta varandra.

”Den som vill bli rekryterad vet numera vart den ska vända sig,” säger Ingesson.

På frågan om det finns likheter med hur kriminella gäng i Sverige rekryterar och om det kan finnas en rekryteringsbas i Sverige, svarar Ingesson försiktigt: ”Det går inte att utesluta i alla fall.”

Enligt experter letar rekryterare ofta efter personer med specifika egenskaper: nedsatt förmåga att förstå långsiktiga konsekvenser av sitt handlande, låg respekt för normer och regler, samt narcissistiska drag. Dessa faktorer kan kombineras med personliga kriser som missbruk, ekonomiska problem eller skilsmässa.

När en lämplig kandidat identifierats inleds en manipulationsprocess där personen ges bekräftelse och uppmuntran för att känna sig sedd och uppskattad, vilket skapar en känsla av tillhörighet till något större.