För drygt en vecka sedan avled en 28-årig laboratorieassistent i Sjelechov i Irkutskregionen i södra Sibirien. Enligt ryska medieuppgifter ska dödsfallet ha samband med en olycka med ett provrör på ett laboratorium som hanterar pestbakterier. Omkring 200 personer sattes i karantän, och händelsen väckte internationell uppmärksamhet.
Nu är smittspårningen avslutad, uppger Världshälsoorganisationen (WHO). Talespersonen Christian Lindmeier säger enligt The Guardian att alla kontakter till den avlidna har identifierats och övervakats. Ingen har hittills uppvisat tecken på sjukdom.
Ryska myndigheter utreder fortfarande om dödsorsaken var lungpest, den allvarligaste formen av pest. WHO:s riskbedömning pekar dock på att smittspridningen är begränsad. För boende i Irkutskregionen bedöms risken som medellåg till låg. För hela Ryssland är risken låg och för Europa mycket låg.
Under söndagen meddelade den ryska hälsomyndigheten Rospotrebnadzor att situationen i Irkutskregionen är stabil. Inga fall av infektionssjukdomar har rapporterats bland laboratoriets anställda under de senaste tio dagarna, enligt myndigheten.
Svenska experter tonar ner oron. Anders Johansson, avdelningschef och statsepidemiolog på Folkhälsomyndigheten, säger till Dagens Nyheter att ett enskilt fall i Sibirien inte har någon betydelse för Sverige. Han påpekar att Yersinia pestis, den bakterie som orsakar pest, inte har samma förutsättningar att spridas från människa till människa som covid-19 i samhällen med modern hygien och sjukvård. Även om det bekräftas att kvinnan dog av lungpest, skulle smittan enligt Johansson begränsas av de vanliga smittskyddsrutinerna.
Pest är en sjukdom med en unik historisk tyngd. Bakterien orsakade digerdöden på 1300-talet, då en stor del av Europas befolkning dog. I dag finns effektiva antibiotika, och om sjukdomen upptäcks i tid är dödligheten låg. De flesta fall som rapporteras i världen förekommer i rurala områden i Afrika och Asien, ofta efter bett av loppor från smittade gnagare. I Sibirien finns naturliga härdar av pest bland vilda djur, vilket innebär att enstaka fall kan dyka upp även i moderna sammanhang. Globalt varierar antalet rapporterade fall från år till år, men de flesta utbrott är små och geografiskt begränsade.
Lungpest skiljer sig från den vanligare böldpesten genom att bakterien angriper lungorna. Sjukdomen kan då överföras mellan människor via droppar vid hosta och nysning. Men smittsamheten är betydligt lägre än för luftvägsvirus som covid-19. Med isolering, smittspårning och skyddsutrustning går utbrott i regel att bryta snabbt.
Laboratorieolyckor med dödliga smittämnen är sällsynta, men de inträffar. Arbete med pestbakterier kräver höga biosäkerhetsnivåer, särskilt i laboratorier som hanterar stora mängder av bakterien eller utför djurförsök. Händelser av det här slaget följs noga av internationella hälsomyndigheter, inte minst för att de kan avslöja brister i labbsäkerheten. Inom EU och WHO finns etablerade system för varningar och informationsutbyte när farliga smittämnen läcker ut.
Irkutskregionen ligger nära Bajkalsjön och är ett av Rysslands industriella centra med bland annat skogsbruk, gruvnäring och vattenkraft. Det aktuella laboratoriet är ett av flera i Ryssland som arbetar med farliga smittämnen, och landet har en lång tradition av pestforskning. Den samlade bedömningen från WHO och ryska myndigheter är att risken för vidare spridning utanför den omedelbara kontaktsfären är mycket liten. För närvarande finns inga tecken på att händelsen ska få konsekvenser utanför regionen.
