Den svenska Kustbevakningen upplever en kraftig ökning av intresset för kustbevakaryrket. Efter att myndighetens antagningskrav sänktes 2023 har ansökningarna till grundutbildningen närapå fördubblats, från cirka 800 sökande 2024 till närmare 1 200 under vintern 2025. Utvecklingen sker samtidigt som myndighetens roll i att övervaka och skydda svensk kritisk infrastruktur har vuxit i betydelse.

En av de som kom in på utbildningen hösten 2024 är Linn Berglund från Umeå. Efter flera år på en frontlastarfabrik var hon sugen på en förändring och lockades av tanken att arbeta på havet samtidigt som hon kunde bidra till brottsbekämpning. Tidigare hade vägen till kustbevakaryrket varit stängd för henne, eftersom det krävdes avklarade högskolestudier som fartygsbefäl eller maskinbefäl för att bli antagen.

När ansökningskraven lättades 2023 förändrades situationen helt. Nu ingår fartygsbefäl- eller maskinbefälsstudier som en del av själva grundutbildningen, vilket öppnade dörren för en större grupp potentiella sökande. Linn Berglund var en av de 24 som antogs bland de närmare 800 som sökte. Hon genomgick en lång antagningsprocess som inkluderade allt från arbetspsykologiska och fysiska tester till simning, livräddning, manöverprov och säkerhetsprövning.

Jonas Åkerlund, stationschef vid Kustbevakningens station i Göteborg, ser flera förklaringar till det ökade intresset. Den främsta är det slopade kravet på förhandsutbildning, men han pekar också på myndighetens ökade synlighet i medierna. De spektakulära bordningarna av fartyg som misstänks ingå i den ryska skuggflottan har väckt uppmärksamhet och fått fler att upptäcka yrket. Personer inom räddningstjänsten eller polisen har nu större möjlighet att söka sig till Kustbevakningen.

Vid de fem tillfällen där svensk kustbevakning bordat fartyg som misstänks tillhöra den ryska skuggflottan har det varit Kustbevakningens fartyg som använts för att låta insatsstyrkan kliva ombord. Detta möjliggör för svensk polis, kustbevakare och åklagare att genomföra brottsutredningar till sjöss.

Det är inte första gången medialt intresse driver upp ansökningssiffrorna. När tv-serien ”Kustbevakarna” sändes mellan 2006 och 2008 fick utbildningen plötsligt in över 3 000 ansökningar. Linn Berglund skrattar åt minnet och menar att en del kanske trodde att de sökte till tv-serien snarare än till yrket.

Ett annat incitament för många sökande är de ekonomiska villkoren. En aspirant tjänar närmare 28 000 kronor per månad och erbjuds en tillsvidareanställning som kustuppsyningsman efter examen. För Linn Berglund var detta avgörande. Den garanterade lönen under utbildningen gjorde att hon kunde tacka ja utan att behöva oroa sig för sin ekonomi, något som annars hade varit ett hinder.

Stationschef Jonas Åkerlund välkomnar det ökade intresset. Kustbevakningen är främst en räddningstjönst till sjöss och den myndighet som bevakar den civila sjöfarten, men organisationen ingår också i civilförsvaret och totalförsvaret. Lagar från 1982 slår fast att Kustbevakningen ska bistå med exempelvis övervakning och transport vid krig.

I takt med det upptrappade säkerhetsläget i Östersjöregionen har Kustbevakningens ansvar för att övervaka och skydda kritisk infrastruktur under havsytan och spana på den ryska skuggflottan ökat markant. Jonas Åkerlund konstaterar att myndigheten är mer på tårna just nu. Samtidigt deltar svenska kustbevakningen i internationella insatser genom EU:s gränsmyndighet Frontex insatser på Medelhavet, vilket ytterligare pressar resurserna längs de svenska kusterna.

För Linn Berglunds del har aspirantperioden hittills främst handlat om en annan typ av övervakning – nykterhetskontroller och sjöräddningsuppdrag. Utbildningen har varit bred och innehållit allt från att köra båt och högfartsnavigering till juridik, fiskekontroller och hantering av all utrustning som fästs på kustbevakarnas bälte.

Under året kommer Kustbevakningens största fartyg, KBV 001 Poseidon, att utrustas med kulsprutor för att öka fartygets självskydd till sjöss. Det är en del av ett större upprustningsarbete där flera fartyg ska förses med bland annat kulsprutor och automatkarbiner. Än så länge syns inte förändringarna i utbildningen, men de nya vapnen har väckt diskussion bland kurskamraterna. Linn Berglund ser positivt på utvecklingen och menar att det är viktigt att skaffa de verktyg som behövs för att kunna skydda sig.

Trots det ökade intresset och de växande utmaningarna kommer det nästa år bara att bli en grundutbildning istället för två. Myndigheten måste spara och har valt att stryka utbildningsstarten i januari 2027. Detta sker trots att Kustbevakningens budget har vuxit från 1,98 miljarder kronor 2025 till drygt 2 miljarder kronor 2026.

Myndigheten anser att den behöver betydligt mer resurser. För nästa år har Kustbevakningen äskat om ytterligare 504 miljoner kronor. Pengarna ska användas för att utveckla och stärka sjöövervakningen samt det brottsbekämpande uppdraget, med särskild inriktning på antagonistiska aktiviteter och sabotage mot svensk infrastruktur.

Carl-Oskar Bohlin (M), som är ansvarig minister, kommenterar att budgetunderlaget bereds på regeringskansliet och att regeringen inte föregriper processen. I ett skriftligt svar poängteras dock att sittande regering ökat anslagen till Kustbevakningen med närmare 50 procent jämfört med 2022. Hur myndigheten väljer att prioritera i sin verksamhet är slutligen upp till Kustbevakningen själv att avgöra.

Grundutbildningen för kustbevakare sträcker sig över flera år. Första året sker vid Kustbevakningens utbildningslokaler i Karlskrona, medan utbildningen också innehåller minst sex månaders sjöpraktik på Kustbevakningens fartyg vid någon av landets 20 kuststationer. De som inte har en fartygsbefälskurs klass VII behöver läsa in utbildningen på Chalmers sjöfartshögskola i Göteborg.

För Linn Berglund glider ribbåten ut i en glittrande Göta älv från Tånguddens hamn i Göteborg. ”Akter loss”, meddelar hon till befäl Henrik Larsson. Efter år på land har hon nu havet som arbetsplats, en dröm hon tidigare inte trodde var möjlig att förverkliga.