Carl Johan von Seth: Ny kostnadschock hotar att ställa svensk politik på huvudet

I det som många analytiker beskriver som ett kritiskt ekonomiskt skede befinner sig Sverige nu i ett läge där den positiva utvecklingen från början av 2024 utmanas av geopolitiska spänningar i Mellanöstern.

Februaris inflationssiffror, som nyligen presenterats av Statistiska centralbyrån, visade en fortsatt stabil inflationstakt på 0,5 procent enligt KPI-måttet, trots påverkan från höga elpriser. Riksbankens målindex KPIF, som exkluderar ränteförändringar, noterade samtidigt en nedgång för fjärde månaden i rad.

Denna ekonomiska utveckling låg i linje med de positiva prognoser som pekade mot en ekonomi präglad av sjunkande inflation, stigande tillväxt och minskad arbetslöshet fram mot 2026. Men förutsättningarna har drastiskt förändrats under de senaste veckorna.

Den eskalerande konflikten i Mellanöstern, där Israel och USA:s militära aktioner följts av Irans motåtgärder, har skapat en ny osäkerhetsfaktor för den globala ekonomin. Läget är särskilt allvarligt eftersom konflikten utspelar sig i en region som är central för världens energiförsörjning.

Länderna kring Persiska viken står för en betydande del av den globala produktionen av olja, gas, konstgödsel och andra viktiga industriella komponenter. Experter påpekar att cirka 20 miljoner av världens dagliga oljekonsumtion på 100 miljoner fat transporteras genom det strategiskt viktiga Hormuzsundet utanför Irans kust.

De potentiella ekonomiska konsekvenserna av ett utdraget regionalt krig väcker minnen från Rysslands invasion av Ukraina 2022. Om Irans fortsatta användning av raketer och drönare stör produktionen och transporterna i regionen, kan detta få omfattande konsekvenser för kostnadsläget i hela världsekonomin.

Ekonomiska bedömare varnar nu för risken för en ny inflationschock, även om den inte nödvändigtvis blir lika allvarlig som den vi upplevde för två år sedan. Oavsett omfattning skulle en sådan utveckling kunna tvinga Riksbanken att ompröva sina planer.

Den tidigare förväntade räntesänkningen från Riksbanken, som diskuterats som en möjlighet under de senaste månaderna, verkar nu allt mindre sannolik. Dessutom står regeringens förhoppningar om en betydande ekonomisk återhämtning på spel.

”Det råder bråddjup osäkerhet kring det mesta i nuläget,” kommenterar en framstående ekonom med insyn i Riksbankens arbete. ”Både penningpolitiken och de ekonomiska prognoserna står inför ett mycket svårbedömt läge.”

Den avgörande faktorn blir nu huruvida den iranska regimen har kapacitet och vilja att fortsätta skapa instabilitet i regionen under den närmaste framtiden. I Washington och på världens finans- och råvarumarknader finns fortfarande en försiktig optimism, men läget förblir mycket osäkert.

För svenska hushåll kan konsekvenserna bli kännbara. En upptrappning av konflikten skulle med stor sannolikhet leda till högre drivmedelspriser, vilket i sin tur påverkar både transportkostnader och priset på många varor. Energipriserna, som varit en betydande drivkraft bakom inflationsvågen 2022-2023, riskerar att åter stiga.

För finansmarknaden innebär den nya geopolitiska osäkerheten ytterligare en komplicerande faktor i ett läge där man redan brottas med efterdyningarna av pandemin och effekterna av kriget i Ukraina. Volatiliteten på marknaderna kan komma att öka, vilket skapar utmaningar för både investerare och pensionssparare.

Sammantaget står svensk ekonomi inför en period där den tidigare positiva utvecklingen utmanas av externa faktorer som ligger bortom landets kontroll. Det som för bara några månader sedan såg ut som en relativt stabil och positiv ekonomisk utveckling har nu ersatts av en situation där osäkerhet dominerar prognoserna för resten av 2024 och framåt.