Regeringen utreder skärpta regler för telefonförsäljning – kan bli totalförbud

En ny utredning om telefonförsäljning ska nu genomföras efter att civilminister Erik Slottner utsett en särskild utredare för uppdraget. Bakgrunden är det växande missnöjet bland svenska konsumenter som upplever telefonförsäljare som alltmer påträngande, vilket har fått omfattande konsekvenser för hur människor förhåller sig till okända telefonnummer.

Siffrorna från Konsumentverket talar sitt tydliga språk. År 2016 uppgav endast nio procent av svenskarna att de lät bli att svara när ett okänt nummer ringde. I dag har den siffran skjutit i höjden till 60 procent. Den drastiska förändringen skapar problem långt utanför försäljningsbranschen.

”Det har blivit svårare för exempelvis myndigheter och hälso- och sjukvården att nå människor eftersom det i dag är väldigt många som inte svarar för man tror att det är en försäljare som ringer”, förklarar Erik Slottner.

Konsumentverket fick redan förra året i uppdrag att utreda frågan om telefonförsäljning. Deras rapport kommer nu att ligga till grund för den nya utredningen som leds av Marcus Isgren, chef för Allmänna reklamationsnämnden. Rapporten från förra året var tydlig i sina slutsatser och föreslog ingripande åtgärder.

Konsumentverkets utredning landade i två huvudförslag: antingen ett totalt förbud mot all telefonförsäljning, eller ett så kallat opt-in-system. Ett opt-in-system innebär att endast personer som på förhand aktivt har godkänt att bli uppringda av försäljare får kontaktas. Detta skulle innebära en radikal förändring jämfört med dagens system.

Utredningen pekade särskilt ut vissa grupper som extra utsatta för problematisk telefonförsäljning. Äldre personer, funktionsnedsatta och konsumenter med utländsk bakgrund identifierades som särskilt sårbara. Men enligt civilminister Slottner är problemet betydligt mer omfattande.

”Oavsett om man är ung, gammal, man eller kvinna, svenskfödd eller född i ett annat land så är det här ett väldigt stort irritationsmoment. Många människor uppfattar det som ett olustigt och oönskat inslag i vardagen”, säger Slottner.

Stödet för telefonförsäljning bland svenska konsumenter är praktiskt taget obefintligt. Konsumentverkets undersökning visade att nio av tio tillfrågade uppgav att de ställer sig negativt till att bli uppringda av företag som de inte redan är kunder hos. Den massiva opinionen mot telefonförsäljning står i stark kontrast till branschens argument.

I dag finns vissa regler på plats för att skydda konsumenter. För att ett avtal ska vara giltigt måste företaget få ett skriftligt godkännande av konsumenten. Konsumenter har också 14 dagars ångerrätt när ett avtal ingås över telefon. Trots detta uppstår många problem.

Konsumentverket pekar särskilt på att det vid telefonförsäljning är mycket vanligare än vid andra affärsmetoder att konsument och försäljare är oeniga om huruvida det över huvud taget har skett ett köp. Affärer som gäller tv- och mobilabonnemang, elavtal och försäkring orsakar mest problem för konsumenterna.

Vissa produktkategorier dominerar telefonförsäljningen. Enligt Konsumentverket är lotterier och spel, krediter, elavtal, försäkringar, mobil- och tv-abonnemang samt hälsokost produkter som ofta säljs via telefon. Sedan 2018 finns det faktiskt ett branschspecifikt förbud – det är förbjudet att marknadsföra eller sälja tjänster och produkter inom premiepensionsområdet via telefon. Det är hittills den enda branschen som omfattas av ett sådant förbud.

Branschorganisationer som stöder telefonförsäljning har framfört motargument i debatten. De pekar på att telefonen är en viktig försäljningskanal och ett kostnadseffektivt verktyg för småföretag, vilket i sin tur främjar konkurrens och tillväxt på marknaden.

Tina Wahlroth, ordförande för branschorganisationen Kontakta, var kritisk när Konsumentverkets utredning presenterades förra året. ”Som man ropar får man svar heter det. Tittar man bakåt på de undersökningar Konsumentverket har gjort så är ingången alltid att telefonförsäljning är en dålig kanal, och då är det klart att det är detta man kommer fram till”, sade hon till Dagens Nyheter.

I den nya utredningen, som ska vara klar i januari nästa år, kommer branschens argument att tas i beaktande. Slottner betonar vikten av dialog men gör samtidigt tydligt var prioriteringarna ligger.

”Branschen är av naturliga skäl väldigt kritisk till ett förbud, och utredaren kommer att föra en dialog med dem. Men politik handlar om att prioritera och avväga olika argument och jag tycker att intressena för enskilda konsumenter som känner sig både lurade och förföljda av telefonförsäljare väger tyngre”, säger han.

Ett alternativ som kan bli aktuellt är branschvisa förbud. Eftersom Konsumentverkets utredning pekade ut vissa branscher som mer problematiska än andra, uppger Slottner att förbud kan införas stegvis inom specifika områden.

Från branschhåll brukar det framhållas att problemet främst ligger hos oseriösa aktörer. Men enligt Konsumentverket stämmer inte den bilden, en bedömning som civilministern delar utifrån egen erfarenhet.

”Som privatperson kan jag, och säkert de flesta andra, bekräfta att även seriösa företag ägnar sig åt telefonförsäljning som många gånger skulle uppfattas som oseriös”, konstaterar Slottner.