Risk för höjda boräntor – så kan du agera

Skandiabanken höjde i torsdags räntorna på bolån med bindningstid mellan ett och fem år med 0,19–0,25 procentenheter. Banken pekar på den negativa utvecklingen i Iran under de senaste veckorna som orsak till beslutet. Flera finansiella marknader har påverkats av den geopolitiska oron, och den svenska räntemarknaden är inget undantag.

”Med stigande upplåningskostnad som grund höjs därför nu listräntan för bolån med ett till fem års bindningstid”, förklarar banken i sitt uttalande. Höjningen är ett direkt resultat av att svenska banker själva möter ökade kostnader när de lånar pengar på de finansiella marknaderna.

Claudia Wörmann, privatekonom på organisationen Bostadsrätterna, bedömer att fler banker sannolikt kommer att följa efter med liknande höjningar. Hon konstaterar att den geopolitiska oron är påtaglig och att läget i omvärlden är mycket osäkert. Många av de konflikter som ursprungligen betraktades som kortvariga har fortsatt att pågå över längre perioder.

”Så ebbar det ut ett tag och sedan blossar det upp igen”, säger Wörmann om den återkommande karaktären hos de internationella spänningarna.

Även Robert Boije, chefsekonom på SBAB, ser en konkret risk för att fler banker kommer att höja sina boräntor. Han påpekar att det historiska mönstret brukar vara att när en bank börjar höja sina räntor följer de andra institutionerna efter förr eller senare. Boije vill dock inte kommentera huruvida hans egen bank planerar att göra liknande justeringar.

Den underliggande orsaken till höjningarna av de långa bolåneräntorna är att marknadsräntorna generellt går uppåt. Räntan för bostadsobligationer, som banker använder för att finansiera sina bolån, har också klättrat uppåt under den senaste tiden. På en månad har bostadsobligationer med två års löptid gått upp från 2,43 procent till 2,70 procent. På fredagen fortsatte även den tvååriga marknadsräntan att stiga något.

Wörmann konstaterar att även om framtiden är svår att förutspå, börjar bolånetagare vänjs sig vid att läget är oklart och volatilt. Den långa perioden av osäkerhet har gjort att många hushåll nu förhåller sig mer pragmatiskt till räntesituationen.

Robert Boije menar att det fortfarande finns förhoppningar om att bolåneräntorna inte kommer att stiga dramatiskt. Men han varnar samtidigt för att en fortsatt långvarig konflikt i regionen, där Hormuzsundet förblir mer eller mindre stängt under hela året, skulle kunna leda till betydande uppgångar i bolåneräntorna.

Hormuzsundet är en strategiskt viktig farlед genom vilken stora mängder olja transporteras, och osäkerheten kring området påverkar de globala finansiella marknaderna. Samtidigt understryker Boije att osäkerheten är stor och att utvecklingen snabbt kan vända. Om USA och Iran skulle nå en överenskommelse, även om det för närvarande verkar svårt, kan de senaste uppgångarna på räntemarknaden lika gärna förvandlas till större nedgångar.

För konsumenter som befinner sig i processen att köpa bostad eller planerar att lägga om sina lån ger Wörmann rådet att vara vaksam och aktiv. Hon påpekar att banker och bolåneinstitut är konkurrensutsatta, vilket innebär att det finns utrymme för förhandling. Konsumenter bör enligt henne inte tveka att utnyttja denna möjlighet.

”Det är inte så bökigt att byta bank”, tillägger Wörmann för att uppmuntra låntagare att vara mer proaktiva i sina bankrelationer.

Robert Boije menar att för den som har goda marginaler i sin ekonomi kan det vara onödigt att binda räntan just nu. Men för hushåll med höga räntekostnader, som vill ha trygghet och förutsägbarhet, kan det vara värt att överväga en räntebindning för att sova gott om natten.

Det är viktigt att notera att det främst är de fasta bolåneräntorna som påverkas av de här svängningarna på de finansiella marknaderna. De rörliga bolånen styrs däremot mer direkt av hur Riksbanken agerar med styrräntan. Riksbankens nästa räntebesked kommer den 20 augusti, och både Wörmann och Boije räknar med att centralbanken kommer att låta räntan vara kvar på nuvarande nivå på 1,75 procent.

Situationen illustrerar tydligt hur globala händelser och geopolitisk oro direkt påverkar svenska hushåll genom räntemarknaden. Den komplexa sammanvävningen mellan internationell politik, finansiella marknader och vardagsekonomi gör att många bolånetagare nu måste förhålla sig till faktorer långt utanför Sveriges gränser när de planerar sin privatekonomi.