Så används Sverige som täckmantel för rysk propaganda på X

Dagens Nyheter har identifierat flera konton på sociala mediet X där ägarna hävdar att de är drönarpiloter och specialkommandon i den ryska armén. Det påfallande är att dessa profiler anger Sverige som sin basplats, något som väcker frågor om trovärdigheten och det verkliga syftet bakom kontona.

På dessa konton blandas rysk propaganda på engelska med videomaterial som påstås vara filmat av ryska soldater. Strategin verkar vara att ge följarna en känsla av exklusiv tillgång till soldaternas vardag i strid, vilket skapar en illusion av autenticitet och närhet till händelserna på slagfältet.

Björn Palmertz, som är expert på hybridhot och arbetar som senior rådgivare vid Forskningsinstitutet för Psykologiskt försvar, är dock djupt skeptisk till att kontoinnehavarna verkligen befinner sig i Sverige. Han förklarar att konton som används för informationspåverkan rutinmässigt använder VPN-tjänster för att dölja sitt verkliga ursprung och försvåra både granskning och spårning.

Ett centralt mål med att ange Sverige eller andra länder som baslokation är att skapa intrycket av att proryska röster finns överallt och är utspridda geografiskt. Detta är en medveten taktik inom modern informationskrigföring.

Palmertz betonar att aktörerna bakom denna typ av operationer strävar efter att få opinionen kring ett visst budskap att framstå som organisk genom att sprida det från många olika håll och på olika sätt. Genom att skapa en illusion av bred geografisk spridning och diverse källor försöker man ge legitimitet åt propaganda och desinformation.

Det här är ingenting nytt inom underrättelseverksamhet och informationskrigföring. Palmertz påpekar att antagonistiska stater i många år har arbetat systematiskt för att få olika budskap att framstå som om de kommer från en helt annan avsändare än den verkliga.

Under Kalla kriget var detta en välkänd taktik. Flygblad spreds som till synes kom från en västtysk organisation, men i verkligheten var det den östtyska säkerhetstjänsten som låg bakom hela operationen. Metoden kallas för ”false flag operations” och har använts i decennier.

Skillnaden i dag är att den digitala världen har gjort motsvarande operationer betydligt billigare och mycket enklare att genomföra i stor volym. Man behöver inte längre trycka och distribuera fysiska flygblad – ett knapptryck kan nå miljontals människor över hela världen på sekunder.

Palmertz varnar för att de upptäckta kontona kanske bara utgör en liten, vilseledande del av en mycket större kampanj som ännu inte har upptäckts. Därför betonar han vikten av att hela tiden försöka kliva tillbaka och ta ett helhetsperspektiv på dessa fenomen.

I dag drunknar de flesta sociala medieplattformarna i olika former av informationspåverkan där olika hotaktörer försöker flytta fokus eller driva fram sin egen agenda. Detta har blivit en del av vardagen på nätet.

Tidigare visade plattformarna ett betydligt större intresse för att rensa i träsket och stänga ner till exempel botnätverk och andra former av samordnad oäkta aktivitet. Det fanns en tydligare vilja att upprätthålla integriteten på plattformarna.

Numera har situationen förändrats dramatiskt. Plattformarna är inte lika transparenta som tidigare och de är inte heller lika villiga att lämna ut data till forskare som försöker kartlägga och förstå informationspåverkan. Detta gör det betydligt svårare att med säkerhet avgöra varifrån ett konto verkligen opererar.

Palmertz förklarar att man därför inte alltid med hundra procents säkerhet kan säga om en person bakom ett konto sitter i Sverige eller inte. För att kunna göra det skulle det behövas tillgång till mer omfattande data från plattformarna själva.

Det finns dessutom mycket som tyder på att ägarna till de ifrågavarande kontona faktiskt inte ingår i den ryska armén. Samtliga konton blev Premium-kunder på X i april, vilket i sig är en märklig sammanträffning. I kontonas metadata står det också att de tidigare har haft andra användarnamn, vilket är ett tydligt varningstecken.

Enligt Palmertz är det vanligt att sådana konton byter ägare över tid. Man kunde redan för ett antal år sedan observera att det fanns botnätverk som ena stunden användes för att sälja olika märkliga produkter och nästa vecka användes samma konto med nytt användarnamn för att bedriva exempelvis valpåverkan.

Ibland köper en aktör ett etablerat konto tillsammans med dess befintliga följarskara för att få omedelbar räckvidd. Andra gånger växer följarskaran organiskt genom det innehåll som över tid publiceras på kontot, vilket skapar en mer trovärdig profil.

Fenomenet illustrerar den komplexa verkligheten kring informationskrigföring i den digitala tidsåldern, där gränserna mellan verkligt och falskt, mellan autentiska röster och manipulerade konton, blir allt svårare att urskilja för den vanliga användaren.