”Spark är ju bästa sättet att ta sig fram”

I Norrbotten lever sparktraditionen vidare bland äldre

I en tid då många traditionella färdmedel ersätts av moderna alternativ finns det fortfarande platser i Sverige där sparken – det enkla, praktiska vinterfordonet – behåller sin plats i vardagen. Särskilt bland äldre invånare i norra Sverige är sparken inte bara ett transportmedel utan också ett viktigt hjälpmedel för att klara vardagens utmaningar.

Rose-Marie Lundin, 78 år, är en av dem som värdesätter sparkens praktiska fördelar. ”Jag bor i ett hus där det ser ut som att det är en sparkparkering. Där har vi mycket sparkar,” berättar hon. För Rose-Marie, som beskriver sig själv som ”lite äldre och handikappad”, utgör sparken ett ovärderligt verktyg för att behålla sin mobilitet och självständighet under vinterhalvåret.

Denna inställning delas av Mikael Selberg, 68 år, som framhåller sparkens dubbla fördelar: ”Dels går det lite fortare än att promenera. Dels är det ett bra stöd för mig som har lite trasig rygg.” Han uppskattar särskilt den lokala snöröjningspolicyn i Arvidsjaur: ”Det är perfekt att de bara sandar halva gångbanan här.”

Kommunens medvetna strategi att lämna delar av gångbanorna osandade är ett exempel på hur lokala myndigheter i norra Sverige anpassar stadsplaneringen för att tillgodose invånarnas behov av att använda traditionella vinterfordon som sparken. Detta står i stark kontrast till många andra svenska kommuner där fullständig sandning av gångvägar prioriteras, vilket effektivt omöjliggör användningen av spark.

Gun-Iris Holmgren, 81 år, framhäver stolt sin ”äkta Orsaspark” – en hänvisning till de klassiska sparkarna som tillverkades i Orsa, Dalarna, och som länge varit kända för sin höga kvalitet och hållbarhet. ”Det är ju bästa sättet att ta sig fram. Man får stöd och balans och matkassarna hänger man på handtagen,” förklarar hon. Gun-Iris noterar också en generationsklyfta i sparkens användning: ”De unga har nog inte tid att sparka.”

Denna observation speglar en bredare trend i det svenska samhället där traditionella vinterfordon som sparken gradvis har minskat i popularitet bland yngre generationer, trots dess praktiska fördelar. Medan äldre invånare i nordliga kommuner fortsätter att se sparken som ett naturligt inslag i vardagslivet, verkar yngre svenskar i allt större utsträckning välja andra transportmedel, även under vintersäsongen.

Ann-Sofie Levander, 68 år, betonar sparkens hälsofördelar och den trygghet den ger: ”Det bästa med sparken är att den ger mig styrka och balans. Den ger mig något att hålla fast vid – och i nedförsbackar får jag jättebra fart!” Hennes entusiasm understryker hur sparken inte bara är ett praktiskt transportmedel utan också kan bidra till ökad fysisk aktivitet och säkerhet under vintermånaderna, särskilt för äldre personer som kan ha problem med balans på hala underlag.

Sparkens fortsatta användning i norr står i kontrast till dess minskande förekomst i resten av landet. Flera faktorer kan ha bidragit till denna utveckling, inklusive förändrade klimatförhållanden med kortare snöperioder i södra Sverige, urbanisering och förändrade livsstilar, samt moderna alternativ för vintertransport.

Trots dessa trender är det tydligt att sparken fortfarande spelar en viktig roll i vardagslivet för många äldre i norra Sverige. Den erbjuder en unik kombination av praktiska fördelar som är särskilt värdefulla för dem med nedsatt rörlighet eller balansproblem. Den representerar också en kontinuitet i traditionella praktiker som har anpassats till lokala vinterförhållanden under generationer.

Medan yngre generationer kanske inte anammar sparken i samma utsträckning, vittnar dess fortsatta närvaro i Norrbotten och andra nordliga regioner om dess varaktiga värde som ett praktiskt, ekonomiskt och miljövänligt transportalternativ under vinterhalvåret.