Västra Götalandsregionen satsar nu på en mer flexibel kollektivtrafik genom att kombinera traditionella busslinjer med anropsstyrda bussar. Projektet ”Buss on demand 3.0” ska testa hur kollektivtrafiken kan anpassas bättre efter resenärernas verkliga behov, särskilt under tider då efterfrågan är låg.

Målsättningen är att få fler människor att välja kollektivtrafik framför bilen. Louise Jeppson (V), ordförande för kollektivtrafik- och infrastrukturnämnden i Västra Götalandsregionen, betonar vikten av att forma ett system som passar invånarna, snarare än att tvinga dem att anpassa sig efter stela tidtabeller.

Tidtabellsbaserad kollektivtrafik visar sig ofta vara ineffektiv när resandeunderlaget är litet, vilket är fallet under stora delar av dygnet och i områden där befolkningen är mer glesbefolkad. Den nya satsningen syftar därför till att skapa en hybridlösning där anropsstyrda bussar kompletterar den ordinarie linjetrafiken för att tillgodose resbehoven även utanför rusningstid.

I somras fattade kollektivtrafik- och infrastrukturnämnden beslut om att avsätta drygt 13,5 miljoner kronor för projektet, som ska pågå fram till december 2027. Det är en betydande investering som speglar regionens ambition att göra kollektivtrafiken mer konkurrenskraftig gentemot privatbilismen.

Lars Backström, verkställande direktör för Västtrafik, pekar på den stora utmaningen i att balansera kundnytta mot ekonomi. Att skapa ett tjänsteerbjudande som tilltalar resenärerna är förhållandevis enkelt – det handlar främst om att ha fordon tillgängliga när och där de behövs. Den verkliga svårigheten ligger i att få ekonomin att gå ihop.

Erfarenheter från pilotprojekt runt om i landet visar att kostnaderna per resa varierar kraftigt, från 150 kronor hos Västtrafik till uppemot 600 kronor i vissa områden. Dessa skillnader beror främst på befolkningstäthet och vilka geografiska områden som trafikeras. I tätbefolkade områden blir kostnaden per resa betydligt lägre eftersom fler resenärer kan dela på resurserna.

Västtrafik ser även potential i att utnyttja befintliga resurser mer effektivt. Organisationen har redan många fordon upphandlade för andra ändamål, såsom sjukresor och färdtjänst. Genom digitalisering och smartare bokningstjänster kan tröskeln för att beställa den typen av resor sänkas, även om dessa tjänster ännu inte är fullt integrerade i det vanliga kollektivtrafiksystemet för arbetspendling.

Det nya pilotprojektet planeras genomföras i Mölnlycke i Härryda kommun. Enligt den fastställda tidsplanen ska tjänsten börja testköras i mindre skala redan i oktober, för att sedan lanseras i full skala i december. Mölnlycke har valts ut som testområde för att kunna ge representativ data om hur systemet fungerar i en förortskontext.

Lars Backström varnar dock för riskerna med att fastna i ständiga pilotprojekt utan att våga ta steget till fullskalig implementering. För att kunna skala upp verksamheten krävs det tydliga beslut om vilket värde tjänsten ska skapa och vilken servicenivå som är nödvändig. Många uppskattar konceptet, men ur ett rent ekonomiskt perspektiv kan det framstå som olönsamt.

Han påpekar att all kollektivtrafik till 50 procent är en ”dålig affär” om man enbart ser till de direkta ekonomiska siffrorna. Frågan handlar snarare om vilket samhällsvärde man tillskriver en ökad servicenivå och bättre tillgänglighet för medborgarna. Kollektivtrafik måste bedömas utifrån bredare samhällsnytta än enbart intäkter och kostnader.

Det övergripande målet med satsningen är att öka det hållbara resandet och minska beroendet av privatbilism. På längre sikt hoppas Västra Götalandsregionen att projektet ska ge värdefulla underlag för hur ett mer resurseffektivt och flexibelt kollektivtrafiksystem kan utformas i hela regionen.

Projektet representerar en viktig pusselbit i omställningen mot en mer hållbar transportsektor. Om försöket lyckas kan det bli en modell för andra regioner i Sverige som brottas med liknande utmaningar kring att göra kollektivtrafiken attraktiv i områden med varierande resandebehov.