De senaste åren har Hundstallet, en av Sveriges mest kända organisationer för omplacering av hemlösa hundar, sett en tydlig koppling mellan hushållens ekonomiska utsatthet och djurens hälsa. Hundar som lämnas in är ofta i sämre skick än tidigare. En del har kroniska sjukdomar som ägarna inte haft råd att behandla, säger Johnny Kroneld, kommunikationschef på Hundstallet.
Enligt Kroneld händer det att djursjukhus hör av sig efter att en hundägare inte kunnat betala räkningen och frågar om organisationen kan ta emot hunden och stå för vårdkostnaden. Att ekonomin blivit ett allt större problem för djurägare syns också i Hundstallets årliga undersökning. Av drygt 1 000 tillfrågade uppger 43 procent att de har svårt att betala en veterinärkostnad på över 10 000 kronor. Tolv procent har avstått från att ge sin hund vård för att de inte haft råd.
Undersökningen visar att 81 procent instämmer i att det är en klassfråga att ha råd med hund i dag. En av slutsatserna är att många hushåll borde avstå från att skaffa hund. Många av de hundar som lämnas in till Hundstallet saknar helt försäkring. Tandvård omfattas nästan aldrig av djurförsäkringen, och en tandbehandling kan kosta 15 000–25 000 kronor.
Jordbruksverket, som är central myndighet för djurskyddsfrågor, gav i sin djurskyddsrapport från i maj samma bild. Rapporten bygger bland annat på uppgifter från länsstyrelsernas djurskyddsinspektörer. Enligt rapporten har det blivit vanligare att djurägare drar sig för att söka veterinärvård. Vissa ser hellre att djuret dör hemma än att det avlivas på en klinik, och andelen djur utan försäkring ökar.
Kostnadsutvecklingen inom djursjukvården har under flera år varit en källa till frustration bland djurägare. Enligt Konsumenternas Försäkringsbyrå ligger självrisken i en vanlig djurförsäkring på 1 500–2 500 kronor. Utöver det får djurägaren betala 15–25 procent av räkningen. Maxbeloppet brukar vara 60 000–80 000 kronor, vilket innebär att en djurägare kan få stå för stora delar av vården själv. För en behandling på 60 000 kronor blir den egna kostnaden ofta 12 000–17 000 kronor. Räkningar på över 100 000 kronor förekommer när en hund opererats och legat på sjukhus.
Den höga kostnaden har lett till krav på mer öppenhet kring priser. Olivia Schell startade sajten vetpris.se som en reaktion på att djurägare inte i förväg kan få veta vad vården ska kosta. Syftet är att ge djurägare makt över sin egen plånbok. I Facebookgruppen ”Veterinärvårdspriser”, som har tiotusentals medlemmar, delar djurägare med sig av faktiska kostnader i en klickbar karta.
Schell ger ett exempel på de stora prisskillnaderna: två tikar av samma ras genomgick kejsarsnitt vid samma tidpunkt, men på två olika kliniker. På den ena kostade operationen 94 000 kronor, på den andra 25 000 kronor. Den enda skillnaden var att livmodern också togs bort i det ena fallet, en åtgärd som kostade 5 500 kronor. Enligt Schell är fallen därmed jämförbara.
Branschen har reagerat på kritiken. Svensk Djursjukvård, branschorganisation för landets djursjukhus och veterinärkliniker, har i en debattartikel lovat att klinikerna ska bli mer transparenta med priserna. Senast vid årsskiftet ska prislistor finnas på klinikernas hemsidor för att ta bort ”prischocken”.
Enligt Konkurrensverket, som bevakar konkurrensen på marknaden, är en delförklaring till kostnadsökningen att djursjukvården i Sverige blivit allt mer avancerad. Magnetkameraundersökningar är vanliga och hundar med cancer kan i dag behandlas. Olivia Schell menar att den utvecklingen sannolikt är här för att stanna.
Flera veterinärer uppger att de ibland känner sig tvingade att göra fler undersökningar än nödvändigt, av rädsla för att missa något och sedan anmälas av djurägaren. Schell och Johnny Kroneld menar att en lösning kunde vara att djurägare och veterinär i förväg kommer överens om vilken nivå på vården som ska ges. Då skulle veterinären inte kunna klandras i efterhand.
– Vi måste öppna möjligheten för flera vårdnivåer. Det kan inte bara vara det absolut bästa eller ingenting. Man måste vara öppen för att olika djurägare har olika ekonomiska förutsättningar, säger Olivia Schell.
