Enkla rådet mot förkylning: Koksaltlösning minskar sjukdagarna

En nässprej med koksaltlösning kan lindra förkylningar, minska sjukfrånvaron och minska behovet av antibiotika. Det visar en randomiserad brittisk studie med omkring 14 000 deltagare. Nu går Strama, regionernas samverkansråd mot antibiotikaresistens, ut med råden i en informationskampanj inför virussäsongen.

I studien minskade antalet sjukdagar med 20 procent – från 8,2 till 6,4 dagar under sex månader. Användningen av antibiotika minskade med 25–30 procent hos dem som använde nässprej med saltlösning.

– Studien har inte undersökt mekanismerna, men det kan vara en kombination av att spola bort virus och kloridjonernas effekt i saltet. I provrör har de visat sig stimulera det intracellulära virala försvaret, säger Karin Rystedt, specialistläkare i allmänmedicin på Strama i Västra Götalandsregionen.

Saltlösningen sköljer bort viruspartiklar från slemhinnorna i näsan och gör snoret tunnare så att det går att snyta ut. Att koksalt är ett beprövat medel mot förkylning är inte nytt. Tidigare har liknande slutsatser dragits i studier där saltlösning droppats i näsan på barn, och för småbarn har det länge varit ett vedertaget råd.

Den brittiska studien visade att även vuxna kan ha nytta av metoden. Enligt Karin Rystedt var resultaten överraskande goda.

– Det var stor skillnad i antal dagar med självrapporterade sjukdomssymtom och dessutom signifikant färre dagar med kraftigare symtom hos dem som använde nässprej med koksalt. Det blev en 20–30-procentig minskning av frånvaro på skola och arbete hos de här personerna, säger hon.

En nyckel verkar ha varit att börja behandlingen mycket tidigt. Deltagarna uppmanades att spreja vid första upplevda obehag, men också i förebyggande syfte om de utsatts för smittrisk, till exempel träffat personer med förkylningssymtom eller vistats i lokaler med många människor.

I studien användes en isoton saltlösning på 0,9 procent, alltså samma salthalt som kroppen har. Den bästa salthalten är dock inte fastställd. Karin Rystedt säger att hon själv föredrar en något mer hyperton saltlösning, med lite mer salt, eftersom kloridjonernas effekt tycks vara en del av mekanismen. Forskarna bakom studien har enligt henne sagt att de skulle ha använt en mer hyperton blandning om de gjort om studien.

Bakgrunden till Stramas intresse är den globala antibiotikaresistensen. Förkylningar orsakas av virus, och antibiotika hjälper inte mot själva infektionen. Ändå skrivs antibiotika i många länder ut i onödan, ibland när en förkylning kompliceras av en bakteriell infektion. Minskad antibiotikaanvändning är en av nyckelfrågorna för att bromsa resistensutvecklingen. Sverige har sedan tidigare en låg och kontrollerad förskrivning, och enligt Karin Rystedt är det inte troligt att minskningen blir lika stor här.

– Men den symtomlindrande effekten bör vara lika god på svenska förkylningar, säger hon.

Stramas råd är att börja spreja eller droppa så fort de första tecknen på förkylning dyker upp, som nysningar eller att det kliar i näsan. Saltlösningen bör användas tre till tolv gånger per dag under de första dagarna. Den kan köpas på apotek eller göras hemma: ett kryddmått salt till en deciliter vatten är lagom, eller en tesked till fem deciliter. Vattnet ska koka och därefter svalna före användning. Den hemgjorda blandningen blir något mer hyperton, alltså saltare, än den som användes i den brittiska studien.

Studien är gjord på vuxna. För barn finns sedan länge saltlösningar för att rensa näsan, och dessa används redan inom barnsjukvården. Inför årets virussäsong hoppas Strama att det enkla och billiga rådet ska få stor spridning. En förkylning går inte att bota, men den kan göras kortare och mindre besvärlig – något som både minskar lidande och avlastar vården under en tid då trycket ofta är högt.