Carl Johan von Seth: Fem skäl till att maten fortfarande är dyr

Matpriserna fortsätter att bita hårt i svenskarnas plånböcker

Trots att inflationstakten i Sverige har börjat avta inom flera områden fortsätter matpriserna att ligga på en historiskt hög nivå. Under de senaste fem åren har priserna på livsmedel stigit med hela 35 procent, vilket är betydligt mer än den generella inflationen i samhället. Detta har blivit en kännbar ekonomisk påfrestning för många hushåll runt om i landet.

Till skillnad från bränslepriser och andra råvaror som har börjat sjunka tillbaka till mer normala nivåer, visar matpriserna inga tydliga tecken på att följa samma mönster. Den utdragna prisstegringen på mat har väckt frågor hos både konsumenter och ekonomer om varför just livsmedelssektorn inte följer samma avmattning som andra delar av ekonomin.

Flera faktorer ligger bakom denna ihållande prispress på matvaror. Energikostnaderna, som tidigare var en av de drivande krafterna bakom den höga inflationen, har visserligen sjunkit, men effekterna av de tidigare höga priserna finns fortfarande kvar i livsmedelskedjans olika led – från produktion till butikshylla.

Den svenska livsmedelsindustrin påverkas också av globala trender. Internationella råvarupriser för jordbruksprodukter har inte sjunkit tillbaka på samma sätt som exempelvis olje- och metallpriser. Klimatförändringar med extremväder i viktiga jordbruksregioner har bidragit till mer volatila skördar och prissvängningar på världsmarknaden.

Dagligvaruhandeln i Sverige domineras av ett fåtal stora aktörer, vilket också påverkar prissättningen. ICA, Coop, Axfood (med Willys och Hemköp) samt Lidl står för större delen av marknaden, och denna koncentration kan göra det svårare för prismekanismer att fungera lika effektivt som på mer konkurrensutsatta marknader.

Löneökningar inom handels- och transportbranschen har också bidragit till de fortsatt höga matpriserna. När kostnaderna för personal ökar i flera led av livsmedelskedjan – från lantbruk och förädlingsindustri till transport och butiksverksamhet – slår detta igenom i konsumentpriserna.

Ytterligare en aspekt är att livsmedelsbranschen har höga inträdesbarriärer. Det är kostsamt och tidskrävande att etablera nya produktionsanläggningar och distributionsnätverk, vilket begränsar nyetableringar som skulle kunna öka konkurrensen och pressa priserna.

Konsumtionsmönstren har också förändrats efter pandemin. Efterfrågan på högkvalitativa och lokalproducerade livsmedel har ökat, vilket kan hålla uppe prisnivån. Samtidigt har beteendeförändringar från pandemiperioden delvis bestått, med mer matlagning i hemmen och färre restaurangbesök.

För konsumenterna innebär de ihållande höga matpriserna att många tvingas anpassa sina inköpsvanor. Enligt undersökningar från Konsumentverket väljer allt fler att handla mer planerat, jämföra priser noggrannare och minska på matsvinn för att kompensera för de högre utgifterna.

Ekonomer vid Sveriges största banker förutspår att matpriserna kommer att fortsätta ligga på en förhöjd nivå under överskådlig framtid, även om takten i prisökningarna väntas avta. SEB:s senaste konjunkturprognos pekar på att livsmedelsinflationen gradvis kommer att närma sig den allmänna inflationstakten under det kommande året, men att en återgång till prisnivåerna före 2020 är högst osannolik.

Regeringen har uppmärksammat frågan och Konkurrensverket har fått i uppdrag att granska prisbildningen inom dagligvaruhandeln. En särskild utredning ska undersöka om det förekommer oskäliga påslag eller bristande konkurrens som bidrar till de ihållande höga priserna.

För hushållen står matkostnaderna för en betydande del av den totala budgeten, vilket gör att de höga priserna får stora konsekvenser för privatekonomin. Barnfamiljer och hushåll med lägre inkomster drabbas särskilt hårt, då dessa grupper generellt lägger en större andel av sin disponibla inkomst på livsmedel.