Tusentals svenska bostäder ligger i riskområden för översvämningar när havet stiger längs södra Sveriges kuster, enligt en kartläggning som Dagens Nyheter har genomfört. Ökningen av extremhändelser kopplade till stigande havsnivåer innebär att många fastighetsägare riskerar att stå utan ekonomiskt skydd när klimatförändringarna slår till.

Problemet är kopplat till ett specifikt undantag i den svenska hemförsäkringen. Det försäkringsskydd mot naturolyckor som normalt ingår täcker inte skador orsakade av erosion – det vill säga när havet sköljer bort sand, stenar och jord från kustlinjen. Detta undantag kan få omfattande konsekvenser för fastighetsägare i känsliga kustområden.

Staffan Moberg, ledamot i Expertrådet för klimatanpassning som är knutet till SMHI, förklarar problemets kärna. När havet stiger och tar med sig landmassor krymper tomter och fastigheter kan skadas, men fastighetsägare får ingen ersättning för detta. Orsaken är att erosion betraktas som en ständigt pågående process snarare än en plötslig och oförutsedd händelse, vilket är ett krav för att försäkringen ska gälla.

Medvetenheten om detta undantag är förvånansvärt låg bland svenska fastighetsägare. Enligt Moberg beror det på att erosionsskador historiskt sett inte har varit ett stort problem i Sverige. Men situationen håller snabbt på att förändras i takt med klimatförändringarna.

Stormen Babet hösten 2023 visade tydligt vad som kan hända vid extremt högvatten. Vissa skåningar förlorade då flera meter av sin tomt när havet tog stora tuggor av kusten i samband med ovädret. Enligt Statens geotekniska institut, som kartlägger erosionsrisken i Sverige, är Skåne särskilt utsatt eftersom kusten på de flesta håll består av lösa sediment som lätt kan sköljas bort.

DN:s kartläggning visar att havet vid vissa orter längs kusten kan stiga över två meter över det normala i samband med framtida oväder, även i relativt optimistiska klimatscenarier. Detta innebär att fler extrema händelser, möjligen värre än stormen Babet, väntar Sverige.

Konsekvenserna sträcker sig längre än till de som direkt drabbas av översvämningar. Martin Hedberg, naturskadeexpert på Länsförsäkringar och tidigare SVT-meteorolog, påpekar att de ökade riskerna kan leda till att försäkringsbolagen börjar differentiera premierna. Fastighetsägare i riskområden kan komma att betala betydligt högre premier. Än så länge står naturskadedelen dock bara för runt en tiondel av försäkringspremien, vilket ger viss buffert.

Hedberg tror att försäkringsbolagen kommer att anpassa villkoren efter rådande omständigheter. Detta skulle kunna innebära att försäkringar blir dyrare för vissa, men också att vissa områden på sikt kan bli omöjliga att försäkra överhuvudtaget.

I dagsläget finns lagkrav på att försäkringsbolagen ska erbjuda försäkring till privatpersoner, så kallad kontraheringsplikt. Men bolagen har möjlighet att göra undantag från kravet om det finns särskilda skäl. Både Staffan Moberg och Elvira Melin, hållbarhetssamordnare på försäkringsbolaget If, menar att det stigande havet på sikt kan utgöra sådana godtagbara skäl.

Om samma plats utsätts för skador gång på gång kan det ses som godtagbart att neka försäkring, konstaterar Moberg. Elvira Melin understryker att Sverige visserligen har ett väldigt bra försäkringsskydd mot klimatrelaterade risker idag, men varnar för framtiden. Om utvecklingen går mot ett värsta fall-scenario med snabb klimatuppvärmning och en klimatanpassning som släpar efter, kan vissa objekt bli svåra att försäkra.

Det finns dock åtgärder som kan begränsa riskerna. Melin pekar på två huvudspår: att minska utsläppen av växthusgaser och att satsa på klimatanpassning. Hon lyfter Danmark som förebild, där regeringen nyligen aviserade en satsning motsvarande 22 miljarder svenska kronor för att skydda landet mot det stigande havet. Danmark står inför stora risker med havsnivåhöjningen, och Sverige skulle absolut kunna lära sig mycket av hur de arbetar med frågan, menar Melin.

Martin Hedberg på Länsförsäkringar är dock mer återhållsam i sin optimism. Han understryker att det inte går att anpassa sig till allt. Detta är en ny sorts risk som civilisationen tidigare inte har behövt tänka på, och samhället kan helt enkelt inte bygga bort alla risker, konstaterar han.

Frågan om försäkringsskydd för kusterosion och översvämningar är bara en del av en större utmaning som Sverige står inför när klimatet förändras. Med tusentals bostäder i riskzonen och begränsade möjligheter till ersättning vid skador blir behovet av proaktiva åtgärder och tydlig samhällsplanering allt mer akut.