Sveriges utsläppsminskningar drivs av konjunktur och väder – inte grön omställning

De svenska utsläppen från anläggningar som omfattas av EU:s utsläppshandel (ETS1) minskade med 4,3 procent under 2023, visar ny statistik från Naturvårdsverket. Men nedgången beror inte på några teknologiska genombrott i den gröna omställningen, utan snarare på lågkonjunktur och ovanligt mild väderlek.

En varm vinter minskade behovet av fjärrvärme samtidigt som industrins lägre aktivitet bidrog till den totala minskningen. Roman Hackl, chef för utsläppshandelsenheten på Naturvårdsverket, konstaterar:

– Det handlar inte om någon kraftfull grön omställning. Anläggningarna effektiviserar visserligen och byter ut fossila bränslen, men i stort är det lågkonjunktur och väder som ligger bakom årets minskning. De stora tekniksprången syns inte ännu.

För landets cementindustri sjönk utsläppen med nästan tio procent på grund av lägre efterfrågan på cement. Även oljeraffinaderierna rapporterade lägre utsläpp, vilket förklaras av att anläggningarna delvis stått stilla under perioder.

Miljardprojekt pausas

Samtidigt varnar regeringsinitiativet Fossilfritt Sverige för att flera av Sveriges tyngsta utsläppares klimatsatsningar nu riskerar att försenas med tre till fem år. Svante Axelsson, nationell samordnare, pekar på det osäkra globala läget och otydliga politiska signaler som huvudorsaker.

– Det beror till stor del på det turbulenta världsläget och otydliga politiska besked. Inte minst finns en rädsla att ytterhögern ska försvaga utsläppshandeln inom EU, vilket skulle vara förlamande, säger Axelsson.

Ett tydligt exempel är Heidelberg Materials cementfabrik i Slite på Gotland, som pausat sin planerade miljardinvestering i koldioxidinfångning. Företaget efterlyser nu statlig riskdelning för att våga genomföra projektet.

– Det är ett uttryck för att man inte litar på utsläppshandelns utveckling. Att ömsa skinn är riskabelt när det är stormigt och blåsigt som det är nu i världen. Då avvaktar man, förklarar Axelsson.

Flygbranschens utsläpp ökar

I motsats till industrins minskade utsläpp ökade flygets utsläpp med 3,9 procent (120 000 ton) under 2023. Ökningen förklaras med ett generellt ökat flygresande inom hela EU. Utsläppen är nu de högsta sedan flyget inkluderades i utsläppshandeln 2012.

En viktig förändring är att EU helt har slutat dela ut gratis utsläppsrätter till flygbolagen.

– Nu måste flyget köpa in alla utsläppsrätter själva. Det skickar en starkare prissignal som påverkar biljettpriserna, och gör det lönsammare på sikt att investera i effektivare flygplan och biobränslen, säger Roman Hackl.

SSAB – ett ljus i mörkret

Trots den generellt försenade industriomställningen pekar Axelsson ut stålkoncernen SSAB som ”ljuset i mörkret”. Bolaget, som med sina anläggningar i Luleå och Oxelösund toppar utsläppslistan, har faktiskt tidigarelagt sin omställning och planerar nu att börja tillverka fossilfritt stål redan 2030 i stället för som tidigare planerat 2045.

Omställningen förväntas minska Sveriges totala territoriella utsläpp med cirka tio procent, vilket visar på den betydande klimatpåverkan som de tio största utsläpparna har. Tillsammans står dessa för omkring en femtedel av Sveriges samlade utsläpp.

Omställning handlar om konkurrenskraft

Svante Axelsson menar att industriomställningen i grunden handlar mer om näringspolitik och marknadsmekanismer än om klimatpolitik. Han lyfter fram Wallenbergsfärens nyliga inträde som storägare i stålbolaget Stegra, som planerar fossilfri produktion, som ett bevis på att affärsidén är kommersiellt bärkraftig.

– Det är inte någon grön bubbla eller en statligt subventionerad och konstgjord värld. När Wallenberg går in är det ett tydligt bevis på att den här affärsidén håller, säger han.

På frågan om klimatpolitiken gör EU mindre konkurrenskraftigt svarar Axelsson:

– Jag tror att man skjuter sig själv i foten om man ser så kortsiktigt på problembilden. Fordonssektorn är ett tydligt exempel på att ju mer man fördröjer elektrifieringen inom EU, desto mer jublar man i Kina. I grunden handlar det om vår framtida välfärd och arbetsmarknad. Det här är en global kapplöpning. Då kan vi inte klamra oss fast vid dödsdömda tekniklösningar.

De tio största utsläpparna i Sverige ligger enligt årets siffror kvar på ungefär samma nivåer som tidigare. Listan toppas av SSAB, följt av VaroPreem (tidigare Preem) och Heidelberg Materials.