Den svenska regeringen förbereder sig för att presentera ett omfattande stöd till kollektivtrafiken på runt 7 miljarder kronor. Pengarna är avsedda att gå till landets regioner för att möjliggöra en kraftig sänkning av priset på månadskort. Detta blir det senaste i en rad krispaket som regeringen presenterat under våren som svar på den pågående energikrisen.

Enligt uppgifter som Dagens Nyheter har fått bekräftade av välinsatta källor är målet med stödet att halvera kostnaden för månadskort i kollektivtrafiken. Prissänkningen är planerad att träda i kraft den 1 juli och kommer att gälla fram till den 31 december i år.

Stödet kommer som ett komplement till de tidigare omfattande krispaket som regeringen redan lanserat under våren. I vårändringsbudgeten presenterades ett krispaket på 17,5 miljarder kronor där den största delen gick till sänkt skatt på bensin och diesel. I mitten av maj följde ytterligare ett stöd på drygt 7,5 miljarder kronor för ännu en skattesänkning på fossila drivmedel. Förra veckan presenterades dessutom ett stöd på 500 miljoner kronor specifikt riktat till inrikesflyget.

Nu är det alltså kollektivtrafikens tur att få del av krisstödet. Energikrisen, som uppstått i Irankrigets spår, har fått regeringen att öppna plånboken på bred front för att hjälpa svenskar som drabbats av kraftigt höjda drivmedelspriser och ökade resekostnader.

Regeringen har sedan tidigare signalerat att man övervägde att rikta stöd även mot kollektivtrafiksektorn. I samband med att den andra skattesänkningen på bensin och diesel presenterades meddelade Liberalerna via Instagram att även kollektivtrafikresenärer skulle få ”en rejäl rabatt”. Detta löfte ser nu ut att bli verklighet genom det nu planerade stödpaketet.

Även oppositionspartier har efterfrågat stöd till kollektivtrafiken. Både Vänsterpartiet och Miljöpartiet föreslog i sina vårbudgetmotioner att regeringen skulle satsa på kollektivtrafiken som ett sätt att möta energikrisen.

Stödet välkomnas av landets regioner som har ansvar för kollektivtrafiken, men den snabba tidsplanen för genomförandet väntas skapa utmaningar. Enligt uppgifter är stödet utformat så att det kompenserar regionerna för det bortfall av intäkter som uppstår när priserna på månadskorten sänks. Regionerna får alltså ersättning för de minskade biljettintäkterna.

Det som däremot inte ingår i stödpaketet är medel för att utöka trafiken för att möta en eventuellt kraftigt ökad efterfrågan. Med halverade priser på månadskort kan kollektivtrafiken förväntas bli betydligt mer attraktiv för många resenärer, vilket kan leda till ökad belastning på systemen. Dessutom finns det ingen kompensation för de ökade bränslekostnaderna som även drabbar kollektivtrafiken, trots att detta var en av de centrala anledningarna till de tidigare krisstödpaketen.

Detta innebär att regionerna står inför utmaningen att hantera potentiellt fler resenärer med samma eller till och med högre driftskostnader, samtidigt som intäkterna från biljettförsäljningen halveras. Även om regeringens stöd kompenserar för intäktsbortfallet kan den ökade belastningen på systemen kräva ytterligare resurser som inte täcks av det nuvarande stödpaketet.

Satsningen på 7 miljarder kronor till kollektivtrafiken är ett tydligt tecken på att regeringen försöker möta energikrisens effekter på flera fronter samtidigt. Genom att stödja både bilister genom sänkt bensin- och dieselskatt, flygresenärer genom stöd till inrikesflyget och nu även kollektivtrafikresenärer genom rabatterade månadskort, försöker man sprida stödet brett över olika transportsätt.

Hur stödpaketet ska finansieras och vilka långsiktiga effekter det får för kollektivtrafikens utveckling återstår att se när regeringen presenterar de fullständiga detaljerna kring satsningen. Regeringen har inte kommenterat uppgifterna.