Klimatministern reagerar på kungens uttalande: ”Delar inte slutsatsen”

I helgen uppstod en ovanlig offentlig meningsskiljaktighet mellan Sveriges klimatminister och statschef när Romina Pourmokhtari (L) uttryckte sin oenighet med kung Carl XVI Gustafs pessimistiska prognos om det kommande klimatmötet COP30.

Kung Carl XVI Gustaf gjorde uttalandet om att världens länder inte kommer att kunna nå en överenskommelse vid nästa års klimatmöte i Brasilien, något som omedelbart väckte reaktioner från regeringens sida. Klimatminister Pourmokhtari, som har det övergripande ansvaret för Sveriges klimatpolitik, valde att offentligt gå emot kungens bedömning.

Sveriges monark har länge varit känd för sitt miljöengagemang och har vid flera tillfällen lyft klimatfrågans betydelse. Men denna gång har hans skeptiska hållning inför framtida internationella klimatöverenskommelser mött motstånd från det officiella Sverige.

Efter klimatministerns reaktion har nu även kungahuset valt att kommentera situationen. I ett skriftligt uttalande till Expressen förklarar hovets informationschef: ”Kungen är djupt och långsiktigt engagerad i dessa frågor.” Uttalandet från hovet kan tolkas som ett försök att betona kungens genuina intresse för klimatfrågor, samtidigt som man undviker att direkt bemöta den uppkomna kontroversen med regeringen.

Klimatmötet COP30 som äger rum i Brasilien nästa år ses som ett avgörande ögonblick i de internationella klimatförhandlingarna. Mötet kommer att äga rum i en tid då världen står inför allt mer påtagliga klimatförändringar och när det internationella samfundet kämpar med att implementera Parisavtalets målsättningar.

Den ovanliga situationen där klimatministern öppet motsäger statschefen illustrerar de spänningar som finns kring klimatfrågan, även på högsta nivå. I Sverige, där konstitutionen stipulerar att kungen har en ceremoniell roll utan politisk makt, är det sällsynt att monarken och regeringsföreträdare hamnar i offentliga meningsskiljaktigheter.

Pourmokhtaris invändning kan ses i ljuset av att hon som klimatminister behöver upprätthålla en optimistisk hållning inför kommande klimatförhandlingar, där Sverige traditionellt sett har spelat en aktiv och pådrivande roll. Ett erkännande av att förhandlingarna på förhand är dömda att misslyckas skulle kunna undergräva Sveriges förhandlingsposition.

Samtidigt reflekterar kungens skepticism en växande oro bland många bedömare kring svårigheterna att nå konsensus i de internationella klimatförhandlingarna, särskilt i en tid av ökade geopolitiska spänningar och ekonomisk osäkerhet i många delar av världen.

Sedan Parisavtalet undertecknades 2015 har framstegen i att minska de globala utsläppen varit begränsade, och många länder har haft svårt att leva upp till sina åtaganden. COP30 kommer att vara ett tillfälle att utvärdera dessa ansträngningar och potentiellt skärpa ambitionerna.

Expertbedömare har påpekat att den typ av framsteg som krävs för att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5 grader Celsius kräver omfattande strukturella förändringar och investeringar. Frågan om finansiering till utvecklingsländer för klimatåtgärder har också varit en återkommande stötesten i förhandlingarna.

Kung Carl XVI Gustaf, som har regerat sedan 1973, har under sina år på tronen utvecklat ett starkt personligt engagemang för miljö- och klimatfrågor. Han har initierat flera projekt och ofta lyft frågorna i sina tal och framträdanden, vilket har gjort honom till en av de mest miljöengagerade statsöverhuvudena i Europa.

Den uppkomna situationen aktualiserar också frågan om balansen mellan kungens rätt att uttrycka personliga åsikter och hans konstitutionella roll som politiskt neutral statschef. Medan tidigare generationers monarker förväntades vara ytterst försiktiga med att uttrycka åsikter i politiskt laddade frågor, har kung Carl XVI Gustaf ibland varit mer frispråkig, särskilt i miljöfrågor som han betraktar som övergripande samhällsutmaningar snarare än partipolitiska spörsmål.