Ledare: Nu blir bensinen dyrare – men det kommer verkligen inte som en chock

Priset på bensin ökar med fyra kronor litern under hösten. För en bilist med en vanlig familjebil innebär det runt 200 kronor mer per full tank. Höjningen är resultatet av flera samverkande faktorer: globala oljepriser, en svag krona och politiska styrmedel på såväl svensk som europeisk nivå. Även dieselpriset väntas stiga, om än inte lika mycket.

Bensinpriset i Sverige är bland de högsta i Europa. En betydande del av priset vid pump utgörs av skatter – energiskatt, koldioxidskatt och moms – vilket gör att statens uttag är stort. Till detta kommer kostnaden för råolja, raffinering och distribution. När världsmarknadspriset på råolja rör sig, får det snabbt genomslag vid pump, och marginalerna för drivmedelsbolagen är ofta små.

Globalt har oljepriset under året påverkats av produktionsbeslut inom Opec, där Saudiarabien och Ryssland spelar en avgörande roll. Geopolitisk osäkerhet, inte minst i Mellanöstern, har skapat oro på marknaden och pressat upp råoljepriset. Samtidigt har den svenska kronan varit svag gentemot dollarn, vilket gör importerade drivmedel dyrare. Eftersom Sverige saknar egen råoljeproduktion av betydelse är landet helt beroende av import, och växelkursen får därför direkt genomslag vid pump.

En ytterligare faktor är EU:s nya utsläppshandel för vägtransporter och byggnader, ETS2, som träder i kraft 2027. Redan nu prisar marknaden in de kommande utsläppsrätterna, och drivmedelsbolagen för vidare kostnaderna till konsumenterna. Därutöver höjs koldioxidskatten årligen, enligt den princip som riksdagen beslutat om sedan flera år tillbaka. Sammantaget innebär det att den politiska styrningen mot ett fossilfritt transportsystem successivt skärps, oavsett hur världsmarknadspriset på olja utvecklas.

För svenska hushåll innebär höjningen en påtaglig kostnadsökning. Enligt statistik från Trafikanalys är bilberoendet som störst på landsbygden och i mindre tätorter, där kollektivtrafiken ofta är bristfällig och avstånden långa. För dessa grupper finns få alternativ till bensin- eller dieselbilen. Höjningen slår därför ojämlikt – hårt mot glesbygdshushåll, mindre mot storstadsbor med tillgång till tunnelbana och spårvagn. För en familj med två bilar och långa arbetsresor kan merkostnaden uppgå till flera tusen kronor om året.

Inom näringslivet märks effekterna också. Transportbranschen, åkerier och byggsektorn är direkt beroende av drivmedelspriser. När bränslekostnaderna stiger, riskerar det att fortplanta sig till priserna på varor och tjänster i hela ekonomin. Enligt bedömare kan höjningen därmed bidra till att hålla inflationen uppe längre än vad Riksbanken räknat med. För de stora drivmedelskedjorna på den svenska marknaden, däribland Preem, OKQ8 och Circle K, innebär höjningen i sig inte högre marginaler – de följer i huvudsak världsmarknadspriset och konkurrerar med varandra vid pump.

Samtidigt sker en strukturell omställning av fordonsflottan. Försäljningen av elbilar i Sverige har ökat kraftigt de senaste åren, och laddinfrastrukturen byggs ut i snabb takt. Men elbilarna är fortfarande en minoritet av det totala beståndet. Majoriteten av de drygt fem miljoner personbilarna i landet drivs med bensin eller diesel, och den genomsnittliga bilen är över tio år gammal. Omställningen tar tid, oavsett hur snabbt nybilsförsäljningen utvecklas. Enligt branschorganisationen Mobility Sweden väntas dock elbilar utgöra en allt större andel av nybilsförsäljningen under de kommande åren, vilket på sikt minskar efterfrågan på bensin och diesel.

DN:s ledarsida konstaterar att höjningen knappast kommer som en chock. Det kan upplevas som surt vid pump, men enligt ledarsidan är det bara att vänja sig. Prisökningen har varit väntad, givet den klimatpolitik som förts på både nationell och europeisk nivå under lång tid. Redan när reduktionsplikten infördes 2018 var syftet att successivt höja kostnaden för fossila bränslen och därmed påskynda övergången till förnybara alternativ. Även om regeringen tillfälligt sänkte reduktionsplikten för att dämpa priserna, är den långsiktiga riktningen tydlig: fossilbränslen ska bli dyrare. Den som trott att bensinpriset skulle förbli oförändrat har enligt ledarsidan misstagit sig – höjningen är en del av en medveten politisk linje.

För den som vill minska sina kostnader återstår i första hand att köra mindre, byta till mer bränslesnåla fordon eller övergå till elbil. Men för många hushåll är det inte ett reellt alternativ på kort sikt. Frågan är därför hur den politiska debatten kommer att formas under hösten, när effekterna av höjningen märks i plånböckerna. Med ett EU-direktiv som kräver fortsatta utsläppsminskningar och en inhemsk opinion som värnar bilismen, står frågan om drivmedelsprisernas utveckling högt upp på den politiska dagordningen.