Det pågående El Niño-fenomenet väntas hålla i sig fram till februari nästa år, enligt Världsmeteorologiska organisationen (WMO). Redan nu syns tydliga spår av torka och översvämningar i flera delar av världen, och organisationen varnar för att situationen kan förvärras när fenomenet intensifieras.
”Vi ser redan störningar och förödelse till följd av torka och översvämningar, och vi väntar oss att dessa konsekvenser ökar i takt med att El Niño intensifieras”, skrev WMO:s generalsekreterare Celeste Saulo i ett uttalande i början av september.
El Niño är ett naturligt klimatfenomen som uppstår när havsytan i centrala och östra tropiska Stilla havet blir varmare än normalt. Det påverkar vädermönster över stora delar av jorden och brukar leda till såväl svår torka som kraftiga regn och översvämningar i olika regioner. Fenomenet kulminerar vanligtvis under norra halvklotets vinter, men den pågående episoden har redan visat sig vara ovanligt kraftfull.
Forskare vid University of Chicago har i en ny rapport uppskattat hur många människor som kan dö till följd av värmen som El Niño för med sig. Enligt deras beräkningar rör det sig om fler än 450 000 dödsfall, främst i Sahelregionen i Afrika och i Sydostasien. Sahel, den halvtorra zonen söder om Sahara, är en av världens mest sårbara regioner för värmestress. En stor del av befolkningen lever av jordbruk och djurhållning, och tillgången till sjukvård är begränsad. Även Sydostasien, med sina täta befolkningar och tropiska klimat, är extremt exponerat.
Forskarna befarar att ytterligare människor kommer att dö till följd av de skogsbränder, översvämningar och torkperioder som El Niño ofta för med sig. Beräkningarna bygger enligt forskarna på vetenskapligt granskade metoder som kopplar samman månadsvisa temperaturer med antalet värmebetingade dödsfall i 24 378 regioner över hela världen. Dessa data har kombinerats med prognoser om högre temperaturer under de kommande månaderna. Som jämförelse används det genomsnittliga antalet värmebetingade dödsfall per månad under perioden 1996–2025.
De länder som väntas drabbas hårdast under de kommande sex månaderna är Nigeria, Indonesien, Sudan, Indien och Brasilien. Gemensamt för flera av dessa är att de har stora befolkningsgrupper som är känsliga för extrema temperaturer, samtidigt som samhällena är beroende av regn för jordbruk, energiproduktion och vattenförsörjning. I Indonesien kan låga vattennivåer slå mot fiskare och jordbruk, medan torka i Nigeria och Sudan hotar livsmedelsförsörjningen i redan utsatta områden. I Indien kan en störd monsun få stora konsekvenser för bland annat ris- och veteodling. Brasilien, där stora arealer används för jordbruk och vattenkraft, är också känsligt för variationer i nederbörden.
Tidigare prognoser pekade på att toppen av El Niño skulle nås vid årsskiftet. Men redan under måndagen uppmättes den högsta temperaturen hittills för fenomenet, vilket har fått forskare att se allvarligt på utvecklingen. En möjlig förklaring till att årets fenomen är så kraftfullt är att det utvecklas mot bakgrund av den globala uppvärmningen. Varmare hav och luft kan förstärka de naturliga variationerna, och forskare varnar för att effekterna av El Niño kan bli alltmer allvarliga i ett varmare klimat.
El Niño har historiskt fått stora ekonomiska konsekvenser. Tidigare episoder har slagit mot råvarumarknader genom att störa skördar i Sydostasien, Sydamerika och Afrika. Även gruvindustrin är känslig: extrem torka kan leda till vattenbrist i gruvor, medan skyfall kan stoppa transporter och brytning. För ett land som Brasilien, där både jordbruk, vattenkraft och gruvdrift är viktiga sektorer, kan ett starkt El Niño slå direkt mot ekonomin.
WMO har länge betonat vikten av tidiga varningssystem och beredskap för att minska antalet dödsfall. Enligt organisationen är det avgörande att länder i riskzonen förbereder sig på värmeböljor, torka och översvämningar, inte minst för att skydda de mest utsatta människorna. University of Chicagos rapport visar tydligt vad som står på spel: utan åtgärder väntas de närmaste månaderna bli dödliga för hundratusentals människor.













17 kommentarer
Silver leverage is strong here; beta cuts both ways though.
Uranium names keep pushing higher—supply still tight into 2026.
Good point. Watching costs and grades closely.
Good point. Watching costs and grades closely.
If AISC keeps dropping, this becomes investable for me.
Good point. Watching costs and grades closely.
I like the balance sheet here—less leverage than peers.
If AISC keeps dropping, this becomes investable for me.
Good point. Watching costs and grades closely.
Good point. Watching costs and grades closely.
I like the balance sheet here—less leverage than peers.
Good point. Watching costs and grades closely.
Good point. Watching costs and grades closely.
Production mix shifting toward Klimatet might help margins if metals stay firm.
Good point. Watching costs and grades closely.
Exploration results look promising, but permitting will be the key risk.
The cost guidance is better than expected. If they deliver, the stock could rerate.