Matbudstjänster – ett växande miljö- och hälsoproblem i svenska städer

Det är verkligen tur att matbuden har färgglada kläder, så att man ser dem. För de kör som dårar, något som alla som rör sig i svenska städer kan intyga. Med ett dödsföraktande körsätt tränger sig matbuden fram mellan fotgängare och cyklister. Men det finns ett ännu större problem än trafikfaran – bensinavgaserna från deras mopeder förstör luften i våra städer.

En enda äldre moppe kan orsaka lika mycket utsläpp av hälsoskadliga partiklar som hundra moderna bilar tillsammans. Detta är en alarmerande upptäckt som kräver omedelbara åtgärder från både myndigheter och budföretagen själva.

Jenny Lindén, forskare inom stadsklimat och luftkvalitet vid IVL Svenska Miljöinstitutet, rekommenderar att människor bör undvika att vistas i närheten av dessa fordon. Men detta är inte tillräckligt eftersom avgaserna ofta ansamlas och kan ligga kvar i luften under lång tid, särskilt i tätbebyggda områden med begränsad luftcirkulation.

Hälsoeffekterna är både allvarliga och väldokumenterade. Erik Melén, professor i pediatrik och forskare kring orsaker till astma och andra lungproblem hos barn, betonar att konsekvenserna sträcker sig långt beyond andningssvårigheter. Forskning visar på försämrad kognitiv utveckling hos barn som utsätts för dessa luftföroreningar, och även ökad risk för demens hos vuxna.

”Det finns även många studier som visar att antalet personer som drabbas av hjärtinfarkt och stroke går upp samma dag som luftföroreningarna är höga”, förklarar Melén.

Paradoxalt nog är matbuden själva mest utsatta för dessa hälsorisker, eftersom de konstant andas in föroreningarna under sina arbetspass.

De stora aktörerna på marknaden – Foodora, Wolt och Uber Eats – visar hittills begränsat intresse för att ta ansvar för problemen. Deras hållbarhetsarbete stannar ofta vid generiska uttalanden utan konkreta åtgärder. Detta trots att företagens affärsmodell bygger på en verksamhet som i sin nuvarande form är ohållbar både miljömässigt och arbetsmiljömässigt.

Matbudstjänsternas popularitet ökade markant under pandemin när restaurangbesök ersattes av hemleveranser. Denna vana har blivit kvar och nu är det helt normaliserat att regelbundet beställa hem mat istället för att själv hämta upp den från närliggande restauranger. Konsekvensen blir att bud på förorenande fordon far fram och tillbaka genom staden, vilket påverkar miljön, klimatet och folkhälsan negativt.

Problemet förvärras av de arbetsförhållanden som råder inom branschen. Buden får så låg ersättning att de ständigt måste jaga minuter och sekunder för att tjäna tillräckligt. Detta omöjliggör användning av miljövänligare alternativ som elcyklar, som är betydligt långsammare och kräver regelbunden laddning. Många bud har inte heller ekonomiska möjligheter att investera i elmopeder.

Politikerna i Stockholms stad föreslår att flytta ut matbuden från gångbanor och cykelvägar till bilvägar, men detta löser inte det grundläggande problemet. En mer hållbar lösning skulle vara att ställa striktare krav på budföretagen att ta ansvar för både miljö- och arbetsmiljöfrågor.

Om företagen tvingas bedriva mer seriös verksamhet kommer de behöva höja ersättningen till buden, vilket i förlängningen innebär högre priser för konsumenterna. Detta skulle placera kostnaden där den hör hemma – hos dem som använder tjänsten.

Matbudsbranschens snabba tillväxt utan tillräcklig reglering har skapat en situation där både miljön och arbetskraften betalar priset för vår bekvämlighet. Frågan är hur länge detta kan fortsätta innan mer omfattande åtgärder måste vidtas för att säkerställa en hållbar utveckling av stadsmiljön och skydda folkhälsan.