På klimatforskarnas kartor över havets temperatur syns just nu en lång och oroväckande röd sträcka som sträcker sig från Sydamerikas västkust längs ekvatorn mot Oceanien. Det är en tydlig signal om att en kraftfull El Niño håller på att byggas upp, och flera forskare varnar för att de mest pessimistiska scenarierna kan bli verklighet.
El Niño är ett naturligt klimatfenomen som uppstår när varma ytvatten i Stilla havet förskjuts österut och påverkar vädersystem över hela jorden. Fenomenet återkommer med ojämna mellanrum, men den här gången ser intensiteten ut att bli exceptionell. Under den senaste veckan uppmättes rekordhöga temperaturer i världshaven, och enligt den amerikanska väder- och havsmyndigheten NOAA är risken för en mycket stark El Niño – den högsta nivån på skalan – hela 90 procent.
Flera klimatforskare har uttryckt stark oro. James Hansen, en av de första att varna för en så kallad super-El Niño, konstaterar att de indikatorer som används för att mäta fenomenets styrka just nu ligger utanför alla tidigare mätningar. Även den brittiska motsvarigheten till SMHI, Met Office, har gått ut med en ovanligt kraftfull varning. Adam Scaife, professor och chef för långsiktiga prognoser vid Met Office, säger att världen står inför något som aldrig tidigare upplevts i modern tid.
De globala temperaturerna väntas därmed öka markant de kommande åren. Enligt Met Office kan 2027 bli det varmaste året som någonsin uppmätts, med temperaturer upp emot 1,7–1,8 grader över förindustriell nivå. Det är en nivå som klimatforskarna i genomsnitt inte trodde att jorden skulle nå förrän i slutet av 2030-talet. Bakom den snabba uppvärmningen ligger både fortsatta utsläpp av växthusgaser och den naturliga variationen i El Niño-cykeln.
För världens råvarumarknader kan konsekvenserna bli omfattande. I Indonesien har utbredda skogsbränder redan kopplats till fenomenet, då torkan blivit extrem i flera regioner. Även i Amazonasområdet väntas en lång period av hetta och torka, vilket kan påverka både jordbruk och gruvdrift i länder som Brasilien och Peru. Panamakanalen, som är en kritisk transportled för spannmål, metaller och energiråvaror, har redan tvingats begränsa genomfartstakten på grund av låga vattennivåer. Det riskerar att leda till förseningar och högre fraktkostnader, med påföljande prispress på globala marknader.
Matpriserna väntas också stiga när skördar slås ut av extremväder i olika delar av världen. Det sker samtidigt som livsmedelspriserna redan pressas uppåt av Hormuzkrisen, som påverkar oljetransporter och därmed även energipriser. I Europa, där gaspriserna i hög grad sätter prisläget för el, kan en ökad efterfrågan på kyla under heta perioder ytterligare driva upp kostnaderna för både hushåll och företag.
För Sverige innebär El Niño sällan direkta extremväder, men landet kommer ändå att känna av effekterna genom högre priser på livsmedel och energi. Svensk industri och gruvnäring, som är beroende av stabila leveranskedjor och rimliga energikostnader, kan också påverkas av störningar i globala transporter och prisfluktuationer på råvaror.
Särskilt utsatta är de regioner som drabbas direkt av extremvädret. I Västeuropa uppskattas cirka 25 000 människor ha dött i förtid till följd av sommarens värmeböljor. Nu går stora delar av tropikerna mot en ovanligt varm period, och risken för omfattande mänskligt lidande är överhängande. Klimatforskaren Andrew Dessler vid University of Houston beskriver situationen som en obehaglig försmak av vad som väntar om utsläppen inte minskar snabbt.
En ny studie i tidskriften Science visar dessutom att El Niño-händelser har blivit betydligt kraftfullare under de senaste fyra decennierna jämfört med de naturliga variationerna under det senaste millenniet. Om den trenden fortsätter kan framtida händelser bli ännu mer destruktiva, med allt större konsekvenser för både människor och ekonomier.
Frågan är om den kommande El Niño-episoden är en ren slump eller ett tecken på att klimatförändringarna förstärker naturliga väderfenomen. Forskarna är inte eniga, men oavsett orsak står det klart att världen går mot en period av ökade väderrelaterade utmaningar. För sektorer som är beroende av stabila klimatförhållanden – jordbruk, gruvdrift, transport och energi – blir det avgörande att anpassa sig till en verklighet där extremväder blir allt vanligare.
