Rapport: Kraftigare orkaner när haven värms allt snabbare

I Atlanten, Stilla havet och andra världshav sker en dramatisk temperaturökning som enligt forskare nu accelererar i oroväckande takt. Detta framgår av en ny omfattande klimatrapport som sammanställt de senaste 18 månadernas forskningsresultat från världens ledande klimatforskare.

Uppvärmningen av haven har särskilt stor betydelse för det globala klimatsystemet eftersom vattenmassorna fungerar som planetens främsta värmereglerare. När världshaven absorberar mer värme påverkas hela det globala klimatsystemet, vilket nu ger allt tydligare utslag i form av extrema väderhändelser.

Forskarna pekar specifikt på ett direkt samband mellan de stigande havstemperaturerna och den ökande intensiteten hos tropiska stormar och orkaner. Orkanen Melissa, som nyligen drog fram över Karibien med förödande kraft, nämns i rapporten som ett konkret exempel på hur uppvärmda havsområden skapar förutsättningar för kraftfullare oväder.

– Vad vi ser är inte bara en gradvis uppvärmning utan en acceleration i processen, säger klimatforskaren Maria Andersson vid Stockholms universitet, som deltagit i granskningen av rapportens slutsatser. Hon förklarar att när havet värms upp avdunstar mer vatten, vilket skapar mer energi i atmosfären som sedan driver kraftigare stormsystem.

Rapporten visar också att värmelagringskapaciteten i världens oceaner har ökat dramatiskt under de senaste decennierna. Över 90 procent av den globala uppvärmningen absorberas av haven, vilket gör dem till en avgörande indikator på klimatförändringarnas omfattning och hastighet.

Karibiska havet och Mexikanska golfen har under de senaste åren uppvisat rekordtemperaturer flera månader i sträck. Detta har skapat ideala förhållanden för tropiska stormar att intensifieras snabbare och behålla sin styrka längre, vilket direkt påverkar kustsamhällen i regionen.

Klimatforskare har länge varnat för att den globala uppvärmningen skulle leda till mer extremt väder, men de senaste årens data visar att förändringarna sker snabbare än vad tidigare modeller förutsett. Detta ställer nya krav på både beredskap och anpassningsåtgärder i utsatta områden.

– Det som tidigare betraktades som extrema väderhändelser som inträffar en gång på hundra år kan nu förväntas ske med betydligt tätare mellanrum, säger Johan Bergström, professor i klimatologi vid Uppsala universitet, som inte deltagit i rapporten men följt utvecklingen noga.

I Sverige och övriga Norden påverkas vi indirekt av dessa förändringar genom att atmosfäriska cirkulationsmönster ändras, vilket bidrar till både mer intensiva värmeböljor och kraftigare nederbördsmönster även på våra breddgrader.

Förändringarna i havstemperaturer påverkar inte bara vädermönster utan har även allvarliga konsekvenser för marina ekosystem. Korallblekning har rapporterats i allt större omfattning, och fiskpopulationer förflyttar sig mot polerna i jakt på kallare vatten, vilket i sin tur rubbar marina näringskedjor.

Den accelererande uppvärmningen av haven har också direkta ekonomiska konsekvenser. Fiskerinäringen, kustturism och maritim transport påverkas alla av förändrade havs- och väderförhållanden. Globalt beräknas de ekonomiska förlusterna relaterade till klimatdrivna extremväderhändelser uppgå till flera hundra miljarder kronor årligen.

Rapporten understryker vikten av snabba och omfattande åtgärder för att minska koldioxidutsläppen. Den pekar också på betydelsen av att stärka motståndskraften i kustsamhällen och utveckla bättre varningssystem för extremväder.

– Vi har nått en punkt där klimatförändringar inte längre är något avlägset hot utan en pågående realitet som kräver omedelbara åtgärder, säger Erik Svensson, klimatanalytiker vid SMHI som följt rapportarbetet.

Forskarna bakom rapporten betonar att trots de oroväckande trenderna finns fortfarande tid att begränsa de värsta konsekvenserna genom kraftfulla globala insatser för att minska utsläppen av växthusgaser och anpassa samhällen till de klimatförändringar som redan pågår.