Susanne Nyström: Svenska politiker måste sluta underskatta väljarna

Svenska politiker måste sluta underskatta väljarnas klimatengagemang

De flesta svenskar anser att landets politiker bör föra en ambitiös politik för att nå klimatmålen. Trots denna tydliga opinion visar undersökningar att majoriteten av väljarna har låga förväntningar på att de folkvalda faktiskt kommer att leverera nödvändiga åtgärder.

Denna klyfta mellan väljarnas önskemål och deras förväntningar på politikernas handlingskraft illustrerar ett växande förtroendeproblem i den svenska klimatpolitiken. Samtidigt som klimatfrågan fortsätter att rankas högt bland väljarnas prioriteringar, finns en utbredd skepsis kring politikernas vilja och förmåga att genomföra tillräckligt kraftfulla åtgärder.

En färsk opinionsundersökning visar att över 70 procent av svenskarna anser att kraftfullare klimatåtgärder behövs, men bara 25 procent tror att nuvarande politiska ledning kommer att prioritera frågan tillräckligt högt. Denna misstro sträcker sig över partipolitiska gränser och är särskilt stark bland yngre väljare.

Experter på politisk kommunikation pekar på flera orsaker till denna förtroendeklyfta. Klimatpolitiken har under flera år präglats av högtflygande löften följda av begränsade konkreta åtgärder. Den politiska debatten har ofta fastnat i polariserade ställningstaganden istället för att fokusera på genomförbara lösningar som kan vinna brett stöd.

”Svenska politiker underskattar systematiskt väljarnas kunskapsnivå och engagemang i klimatfrågor,” säger Maria Andersson, statsvetare vid Stockholms universitet. ”Väljarna är mer pålästa och insatta i klimatfrågans komplexitet än vad många politiker tror, och de genomskådar lätt tomma löften och symbolpolitik.”

Medan den politiska debatten ofta framställer klimatåtgärder som en börda för medborgarna, visar forskning att många svenskar är beredda att acceptera förändringar om de uppfattas som rättvisa och effektiva. Många är också medvetna om de ekonomiska möjligheter som klimatomställningen kan medföra.

Näringslivet har i flera fall gått före politikerna. Stora svenska företag som IKEA, H&M och Volvo har satt ambitiösa klimatmål och genomför omfattande förändringar i sina produktionsmetoder och affärsmodeller. Detta skapar ett tryck på politikerna att skapa tydligare regelverk som stödjer omställningen.

”Det finns en risk att politikerna hamnar på efterkälken i förhållande till både väljare och näringsliv,” förklarar Johan Lindgren, hållbarhetsanalytiker på Nordea. ”När både konsumenter och investerare driver på för klimatomställning men regelverken släpar efter, skapas en osäkerhet som kan hämma investeringar och innovation.”

Internationellt har Sverige länge sett sig som ett föregångsland i klimatfrågan, men på senare år har andra länder tagit ledningen. Danmark, Nederländerna och flera tyska delstater har implementerat mer ambitiösa klimatåtgärder än Sverige. Detta har väckt frågor om Sveriges faktiska ambitionsnivå i praktiken.

Forskare vid Lunds universitet har nyligen publicerat en rapport som visar att svenska klimatpolitiska beslut ofta stannar på ett retoriskt plan. ”Sverige har bra klimatmål på papperet, men implementeringen är bristfällig,” säger rapportförfattaren Lisa Eriksson. ”Detta skapar en diskrepans mellan vad politiker säger och vad de faktiskt gör, vilket i sin tur minskar förtroendet hos väljarna.”

För att överbrygga förtroendeglappet pekar experter på behovet av ökad transparens och ärlighet från politikernas sida. Tydligare redovisning av klimatåtgärdernas effekter, mer inkluderande beslutsprocesser och konkreta handlingsplaner med mätbara mål kan hjälpa till att återuppbygga förtroendet.

”Väljarna vill se realistiska men ambitiösa planer, inte politiska utspel,” säger klimatstrategen Peter Bergkvist. ”De förstår att klimatomställningen är komplex och att det kommer att krävas både uppoffringar och investeringar, men de vill se att bördan fördelas rättvist och att åtgärderna faktiskt gör skillnad.”

Inför kommande val förväntas klimatfrågan fortsätta vara central. Utmaningen för politikerna blir att presentera trovärdiga handlingsplaner som både kan leverera på klimatmålen och vinna väljarnas förtroende. De partier som lyckas kommunicera konkreta och genomförbara klimatåtgärder har möjlighet att vinna viktiga väljargrupper.

Samtidigt finns tecken på att väljarna i ökande grad kommer att hålla politiker ansvariga för sina klimatlöften, och inte bara nöja sig med vackra ord. En växande rörelse av klimatengagerade väljare följer noggrant politikernas agerande och sprider information genom sociala medier och gräsrotsorganisationer.

”Svenska politiker måste sluta underskatta väljarnas engagemang och kunskapsnivå i klimatfrågan,” avslutar statsvetaren Andersson. ”De väljare som bryr sig om klimatet är pålästa, engagerade och kommer inte att nöja sig med halvmesyrer och tomma löften.”