I en ny omfattande FN-rapport råder närmast apokalyptisk stämning kring jordens miljötillstånd. Global Environment Outlook, som beskrivs som den största forskningssammanställningen inom miljöområdet någonsin med 287 medverkande forskare, målar upp en dyster bild av planetens hälsa.
”Vi är i en situation där ingenting på den globala skalan går åt rätt håll,” konstaterar miljöforskaren Robert Watson vid en pressträff i samband med rapportens publicering.
Trots att världens länder i teorin är eniga om att stoppa miljöförstöringen fortsätter planetens tillstånd att försämras. Detta leder till ökad oro, stigande fattigdom och allt fler naturkatastrofer. Enligt rapporten är den främsta orsaken till planetens försämrade hälsa den ökade konsumtionen och det konstanta jagandet efter ekonomisk tillväxt.
Rapportförfattarna menar dock att det finns vägar ut ur krisen. Lösningarna handlar om beteendeförändringar och implementering av ny teknik, men detta måste ske på global nivå där alla aktörer arbetar mot samma mål. Forskarna presenterar fem konkreta åtgärdsområden.
Det första området rör ekonomin. I stället för att ensidigt fokusera på BNP-tillväxt behöver länder satsa på samhällets övergripande välmående. Miljöskadliga varor måste bli dyrare, vilket beräknas kosta cirka 3 biljoner dollar årligen runt år 2040.
Det andra området handlar om energi. Utfasningen av fossila bränslen måste påskyndas samtidigt som energieffektivisering, elektrifiering och utbyggnad av förnybara energikällor prioriteras.
Inom livsmedelsområdet pekar forskarna på behovet av mer hållbara matvanor med mer växtbaserad kost och mindre animaliska produkter. Dessutom krävs en övergång till hållbart jordbruk, minskat matsvinn och utveckling av nya proteinkällor som exempelvis odlat kött.
Det fjärde området fokuserar på miljön. Rapporten understryker vikten av att bevara och återskapa ekosystem på minst 30 procent av planetens yta och att dra nytta av urfolkskunskap. Naturbaserade lösningar bör användas för att bygga upp motståndskraft mot klimatförändringar.
Slutligen betonas behovet av en cirkulär ekonomi där material återvinns och produkter designas med återanvändning i åtanke. Återvinning och återanvändning måste bli enklare för konsumenter.
Trots att dessa åtgärder kan låta enkla utgör de en enorm utmaning. Politiker måste stå emot mäktiga särintressen och bryta med den traditionella tillväxtpolitiken. Dessutom måste förändringarna ske snabbt, och människor behöver radikalt ändra sina konsumtionsmönster gällande både mat och varor.
Omställningskostnaden på tre biljoner dollar kan verka svindlande, men representerar bara 1,5 procent av världens samlade BNP. Enligt rapporten är kostnaden för att inte agera betydligt högre, och från 2070 beräknas de makroekonomiska fördelarna uppgå till omkring 20 biljoner dollar.
”Vi behöver några framåtblickande länder och företag som förstår att de kommer att tjäna mer på att bemöta problemen än att ignorera dem,” säger Watson.
Rapporten framhåller också flera alarmerande fakta. Den globala uppvärmningen riskerar bli högre än vad FN:s klimatpanel IPCC tidigare prognostiserat. Forskarna bedömer att klimatförändringen år 2100 kan hamna på 2,4–3,9 grader, med större sannolikhet för den övre delen av spannet.
En miljon djur- och växtarter är utrotningshotade, vilket motsvarar var åttonde art på planeten. Varje år försämras eller förstörs 100 miljoner hektar bördig jordbruksmark, en yta dubbelt så stor som Sverige. Årligen slängs också två miljarder ton sopor.
Luftföroreningarna överstiger Världshälsoorganisationens riktvärden för 90 procent av världens befolkning, även om förbättringar har skett i vissa delar av världen.
Sammantaget visar rapporten att drastiska och samordnade åtgärder krävs omgående för att vända den negativa utvecklingen och säkra en hållbar framtid för kommande generationer.
9 kommentarer
Den beskrivna situationen låter nästan hopplös, men det kan ju vara just det som krävs för att väcka folk till agerande och stabil tillväxt.
På sätt och vis hoppas jag att du har rätt i det.
Denna FN-rapport är verkligen oroväckande, men det är viktigt att vi tar den på allvar. Vi måste agera kollektivt för att undvika katastrof.
Vet du om några specifika länder gör något konkret för att åtgärda situationen?
Jag håller helt med. Det är dags för både politiker och företag att visa mer ansvar.
Rapporterna blir bara allvarligare, men människor fortsätter att leva som om inget skulle hända. Vad ska det ta för att vi verkligen ändrar vårt beteende?
Det är försvårande att allt hänger på globala insatser när många länder har olika prioriteringar. Hur ska vi nå samförstånd då?
Det är skrämmande att höra att situationen förvärras trots att vi vet vad som måste göras. Hoppas att världens ledare slutligen bestämmer sig för att ta ansvar.
Jag undrar om deras fem åtgärdsområden verkligen räcker, eller om det behövs radikala förändringar på ett annat plan också.