Utsläppen från de superrika svenskarna ökar

De rikaste svenskarnas koldioxidutsläpp ökar kraftigt trots klimatkris

De mest förmögna svenskarna fortsätter att öka sina koldioxidutsläpp markant, tvärtemot den omställning som klimatforskare menar är nödvändig. Enligt nya siffror har den rikaste tiondelen av en procent av Sveriges befolkning ökat sina utsläpp med hela 44 procent under de senaste tre decennierna.

– De släpper ut som om det inte fanns någon morgondag, säger Hanna Nelson, policychef på bistånds- och rättighetsorganisationen Oxfam Sverige.

Denna utveckling sker samtidigt som Sverige officiellt har åtagit sig att minska de totala utsläppen för att nå klimatmålen i Parisavtalet. Statistiken visar på en tydlig klyfta mellan de allra rikastes konsumtionsmönster och den klimatomställning som samhället i stort strävar efter.

Utsläppsökningarna från de mest förmögna är särskilt problematiska eftersom denna lilla grupp står för en oproportionerligt stor andel av landets totala klimatpåverkan. Medan den genomsnittliga svensken har minskat sin klimatpåverkan något under samma period, går alltså trenden åt motsatt håll i det översta ekonomiska skiktet.

– Det handlar om en extremt liten grupp som har exceptionellt stora ekonomiska resurser, men som inte tar det klimatansvar man kunde förvänta sig, förklarar Nelson.

Forskare menar att de ökade utsläppen från de superrika främst kommer från lyxkonsumtion som frekventa långdistansresor med privatjet, stora bostäder med hög energiförbrukning, lyxbilar och andra konsumtionsvaror med stor miljöpåverkan.

För att sätta siffrorna i perspektiv: en enda privatjetresa mellan Stockholm och New York genererar mer koldioxid per person än vad en genomsnittlig världsmedborgare släpper ut under ett helt år.

Enligt miljöekonomer är problemet strukturellt, då det saknas effektiva ekonomiska styrmedel som begränsar de rikas möjligheter att förorena. Koldioxidskatter och andra klimatavgifter har relativt liten påverkan på dem som har störst ekonomiska resurser.

– För någon med mycket pengar spelar det ingen roll om flygresan kostar några tusenlappar extra på grund av miljöskatter. Här krävs andra typer av regleringar, säger Johan Kuylenstierna, klimatforskare vid Stockholms universitet, som inte är kopplad till Oxfams rapport.

Situationen är inte unik för Sverige. Liknande mönster har observerats i flera höginkomstländer, där de allra rikaste fortsätter att öka sina utsläpp medan övriga befolkningsgrupper minskar sin klimatpåverkan.

Oxfam föreslår flera åtgärder för att komma tillrätta med problemet. De förespråkar bland annat progressiva koldioxidskatter där skattesatsen ökar ju mer man släpper ut, förbud mot vissa extremt klimatskadliga lyxaktiviteter samt strängare reglering av privatjetflyg.

– Det handlar inte om att peka ut enskilda individer, utan om att bygga system där alla, oavsett inkomstnivå, bidrar till klimatomställningen, betonar Nelson.

Naturvårdsverkets statistik visar att Sverige som helhet har minskat sina territoriella utsläpp med omkring 30 procent sedan 1990. Men när man räknar in konsumtionsbaserade utsläpp – alltså de som uppstår i andra länder när svenskar köper importerade varor – ser bilden annorlunda ut.

Från politiskt håll har reaktionerna varit blandade. Regeringspartierna har hittills inte presenterat några specifika förslag för att minska de rikastes klimatpåverkan, medan oppositionspartier till vänster argumenterar för att klimaträttvisa bör vara en central del av klimatpolitiken.

Miljöminister Romina Pourmokhtari (L) har tidigare betonat att alla samhällsgrupper måste bidra i klimatomställningen, men har inte kommenterat de nya uppgifterna om de rikastes ökande utsläpp.

Samtidigt pågår en bredare diskussion om hur klimatansvaret ska fördelas mellan individer, företag och stater. Flera forskare framhåller att både individuella val och strukturella förändringar är nödvändiga för att uppnå klimatmålen.

– Vi behöver system som gör det lättare för alla att leva klimatsmart, men också särskilda åtgärder som begränsar de mest extrema utsläppen från de allra rikaste, avslutar Hanna Nelson från Oxfam.