Experter vägleder om telefonnummer och ordval i nya språkrekommendationer

I den senaste utgåvan av Språkrådets frågelåda behandlas bland annat hur telefonnummer bör grupperas och användningen av ordet ”bebis” i olika sammanhang.

En läsare vid namn Johan undrar specifikt om hur telefonnummer där första siffran efter riktnumret är en nolla bör grupperas, som exempelvis i numret 020-0123456.

Språkexperten Ola Karlsson förklarar att det inte finns några absoluta regler för gruppering av telefonnummer. Grundprincipen är att siffrorna ska vara lätta att uppfatta och memorera. För fem-, sex- och sjusiffriga nummer rekommenderas traditionellt gruppering i kluster om två eller tre siffror från vänster, men andra grupperingar kan användas om de förbättrar läsbarheten.

”Det finns alltså inga fasta regler, och det går att tänka sig både 020-012 34 56 och 0200-12 34 56 (eller 0200-123 456)”, skriver Karlsson och tillägger att det är upp till den som skriver att bedöma vad som ger bäst läsbarhet i sammanhanget.

För vanlig fast telefoni gäller generellt bindestreck mellan riktnummer och abonnentnummer, medan eventuella anknytningsnummer markeras med snedstreck. Karlsson ger flera exempel på hur olika nummer kan skrivas:

”020-905 10”
”08-16 01 01”
”031-668 01 50”

För mobiltelefonnummer varierar praxis. Ibland står mobilprefixet för sig självt, ibland tillsammans med operatörsnumret, följt av ett bindestreck och resten av numret. Båda varianterna ”0708-31 32 33” och ”070-831 32 33” är accepterade.

Vid internationell notation av svenska telefonnummer skrivs landsnumret först, följt av riktnumret utan inledande nolla och sedan abonnentnumret, till exempel: ”+46 8 442 42 00”.

I samma utgåva ställer en läsare vid namn Liliane frågan om det är korrekt att använda ordet ”bebis” om djurungar.

Språkexperten Ingrid Olsson svarar att korrekthet i detta sammanhang är kontextberoende. I allmänhet används ordet ”ungar” för djur, såvida inte det specifika djuret har en egen benämning för sin avkomma, som ”valpar”, ”kalvar” eller ”killingar”.

”I vissa fall, till exempel i barnböcker eller liknande, kan det förekomma att man använder ’bebis’ även om ett litet djur”, förklarar Olsson.

Denna typ av språkfrågor publiceras regelbundet i samarbete mellan Språktidningen och Språkrådet. Språkrådet är Sveriges officiella språkvårdsorgan och arbetar med att främja och bevara det svenska språkets utveckling. Genom sin offentliga frågelåda erbjuder de vägledning i allt från grammatik och stavning till användning av främmande ord och uttryck.

För den som har ytterligare språkfrågor finns Språkrådets omfattande frågelåda tillgänglig online på adressen frageladan.isof.se. Där kan både privatpersoner och yrkesverksamma hitta svar på många av de vanligaste språkfrågorna och få vägledning i språkriktighet.

Språkrådets rekommendationer grundar sig i etablerad språkpraxis och forskning, men lämnar ofta utrymme för bedömningar utifrån sammanhang och syfte, vilket speglar det svenska språkets flexibilitet och utveckling.