Efter 40 år – klassisk musikteaterskola tvingas stänga

Bara några veckor innan terminsstarten kom det chockerande beskedet. De 40 elever som antagits till musikteaterskolan i Bjärnum kommer aldrig att få börja sina studier. Efter 40 år av verksamhet tvingas skolan att stänga dörrarna. Den främsta orsaken är ekonomiska problem som blivit omöjliga att lösa.

Sara Städe, tidigare kursansvarig på skolan, beskriver känslan av frustration och sorg. ”Vi har funnits i 40 år och nu suddas vi ut helt”, säger hon. Musikteaterskolan har sedan 35 år tillbaka varit en filial till Markaryds folkhögskola, men när moderorganisationen gick i konkurs förra året skapades en kedjereaktion som nu lett till nedläggningen.

Markaryds folkhögskola blev förra året den första folkhögskolan i Sverige att gå i konkurs. De ökade kostnaderna i samhället och det faktum att statsbidraget inte följt inflationen var avgörande faktorer bakom kollapsen. För musikteaterskolan i Bjärnum blev situationen särskilt komplicerad på grund av de regelverk som styr statsbidrag till folkhögskolor.

För att vara berättigad till statsbidrag från Folkbildningsrådet måste en folkhögskola erbjuda allmänna kurser, inte bara specialiserade utbildningar. Detta innebar att musikteaterskolan inte kunde drivas vidare som en självständig enhet. Eslövs folkhögskola klev in och tog tillfälligt över som huvudman, men kunde inte få med sig det statsbidrag som tidigare beviljats Markaryds folkhögskola. Utan denna finansiering blev det ekonomiskt omöjligt för Eslöv att fortsätta driva verksamheten.

Redan förra sommaren stod musikteaterskolan inför nedläggning, men genom privata sponsorer, en insamlingskonsert och swishdonationer lyckades skolan hålla verksamheten igång ytterligare ett år. Men dessa tillfälliga lösningar räckte inte för att säkra skolans långsiktiga överlevnad.

”Vi har tidigare inte haft ekonomiska problem och vi har alltid haft högt söktryck. När Markaryd stängde hade vi redan fått statsbidrag för kommande läsår, men när Eslöv tog över fick inte vårt statsbidrag flytta med”, förklarar Sara Städe. Under det senaste året har skolan försökt hitta olika lösningar för att kunna fortsätta sin verksamhet. Bland annat lämnades en ansökan in om att bli yrkeshögskola, men den avslogs. ”Vi har vänt på så många stenar men ingenting går i lås”, säger Städe.

Nedläggningen av musikteaterskolan i Bjärnum är inte ett isolerat fall. Siffror från Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation (RIO) visar att antalet deltagare vid Sveriges folkhögskolor har minskat med nästan 4 000 personer mellan 2022 och 2025. Det motsvarar en minskning på drygt 10 procent, vilket är en alarmerande utveckling för sektorn.

Olle Westberg, generalsekreterare på RIO, pekar på flera orsaker till nedgången. Det slopade pandemistödet och avsaknaden av kostnadsuppräkningar spelar en central roll. ”Folkhögskolor har vant sig vid att tillfälliga satsningar permanentas och därför var de inte beredda när det togs bort. När stödet försvann vid årsskiftet 2023 försvann 2 500 studerande”, säger han.

Samtidigt som pandemistödet försvann sköt inflationen i höjden, medan statsbudgeten till Folkbildningsrådet legat relativt konstant. Enligt siffror från Folkbildningsrådet har statsanslaget per årsplats på folkhögskolor ökat med 16 procent mellan 2017 och 2025, medan inflationen under samma period legat på 30 procent. Denna klyfta mellan kostnadsökningar och statliga bidrag har skapat en ohållbar ekonomisk situation för många skolor.

Westberg understryker att folkhögskolorna arbetar med små ekonomiska marginaler, vilket gör dem extra sårbara när bidrag försvinner eller kostnader ökar. ”Jag är glatt överraskad över att inte fler folkhögskolor har gått i konkurs. Det finns flera skolor som har haft stora ekonomiska utmaningar, men då har man i stället sagt upp väldigt mycket personal och sett över kostnader på annat sätt. Det leder till färre kurser och sämre möjligheter att möta deltagare med särskilda behov”, säger han.

Förlusten av musikteaterskolan kommer att märkas tydligt i Bjärnum, en tätort i Hässleholms kommun med omkring 2 400 invånare. Lokalen är nu till salu. Sara Städe påpekar att avvecklingen får konsekvenser för hela samhället. ”Det är 40 nya invånare varje år som handlar på ICA, går till vårdcentralen, åker med bussarna och hyr bostäder. Dessutom går många av våra elever vidare och jobbar på de stora institutionerna i Sverige. Det skänker så många ringar på vattnet”, säger hon.

Hon betonar också att lokalerna är resultatet av flera decenniers arbete och att de är skräddarsydda för folkhögskoleverksamhet. ”Våra lokaler är frukten av flera decenniers eldsjälsarbete och är skräddarsydda för en folkhögskola. Om det försvinner blir det jättesvårt att bygga upp igen”, säger Städe.

I ett mejl till DN skriver Lotta Edholm, gymnasie-, högskole- och forskningsminister, att folkhögskolorna är viktiga för demokratin, för bildning och inte minst för människor som står långt från arbetsmarknaden. ”Därför ser jag med oro på den ekonomiska situation som många folkhögskolor befinner sig i”, skriver Edholm.

Ministern påpekar att regeringen satsar omkring 2,4 miljarder kronor om året på folkhögskolorna och har förstärkt statsbidraget permanent med 100 miljoner kronor. Samtidigt görs riktade satsningar för personer med funktionsnedsättning och språkstärkande insatser. Edholm understryker dock att folkbildningen bygger på ett delat finansieringsansvar där även kommuner, regioner och huvudmän har ett ansvar för verksamhetens långsiktiga förutsättningar.

För de 40 elever som skulle börja på musikteaterskolan i Bjärnum till hösten återstår nu att söka sig vidare till andra studieplatser. Nedläggningen markerar slutet på en 40-årig tradition av musikteaterutbildning i Bjärnum och lyfter fram de systemiska problem som hotar folkbildningen i Sverige.