Filmlistan vecka 4: ”Die my love” höjer temperaturen

Brittiska Lynne Ramsay är tillbaka med ett drama där passion möter vansinne

Efter flera års frånvaro återvänder den hyllade brittiska regissören Lynne Ramsay till filmduken med ett vågat och intensivt drama som redan väcker starka reaktioner hos både kritiker och publik. ”Die My Love” beskrivs som både kränkande och kaxigt – ett verk där passionen och vansinnet befinner sig i en farlig symbios.

Filmen utforskar de mörka skuggorna i en relation där känslorna trappas upp till ohållbara nivåer. Med sitt karakteristiska visuella språk fortsätter Ramsay att cementera sin position som en av samtidens mest särpräglade filmiska röster, känd för att aldrig väja för det obehagliga eller kontroversiella.

För den som följt Ramsays karriär kommer denna nya film inte som någon överraskning. Sedan genombrottet med ”Ratcatcher” 1999 har hon konsekvent skapat filmer som utmanar publiken, som ”We Need to Talk About Kevin” och ”You Were Never Really Here”. Hennes förmåga att gestalta mänskliga relationer på gränsen till kollaps har blivit något av ett signum.

Filmkritiker lyfter särskilt fram hur Ramsay lyckas balansera på den tunna linjen mellan intensiv kärlek och destruktivitet. Det är en tematik som känns ytterst relevant i dagens samhällsdebatt om relationer, makt och psykisk hälsa.

”Die My Love” är en del av en bredare trend inom brittisk film där regissörer som Ramsay, tillsammans med namn som Andrea Arnold och Joanna Hogg, fortsätter att förnya dramat genom att utforska relationer med osentimental skärpa och visuell innovation.

Filmen kommer in på biograferna i en tid då det brittiska filmskapandet genomgår både ekonomiska utmaningar och kreativ förnyelse. Med minskade offentliga anslag har många regissörer tvingats söka internationell finansiering, något som paradoxalt nog har bidragit till att bredda den brittiska filmens uttryck och publik.

För Ramsay personligen representerar ”Die My Love” en återkomst efter att hennes senaste projekt, en adaption av Jonathan Ames novell, mötte produktionsproblem. Att hon nu är tillbaka med ett så starkt verk visar på hennes konstnärliga uthållighet i en notoriskt svår bransch.

Enligt DN:s filmredaktör Helena Lindblad kvalificerar sig ”Die My Love” som en av de mest sevärda filmerna på bio just nu. I sin veckovisa filmlista placerar hon Ramsays verk högt, med motiveringen att filmen ”höjer temperaturen” i ett annars relativt lågmält biografutbud.

Biomarknaden i Sverige har under den senaste tiden upplevt en försiktig återhämtning efter pandemiårens kraftiga nedgång. Inhemska produktioner har gått relativt bra, medan mer utmanande internationellt material som Ramsays film lockar en mer nischad men trogen publik.

Branschexperter noterar att filmer som ”Die My Love” fyller en viktig funktion för biograferna, då de attraherar en kulturintresserad publik som kanske inte lockas av storbudgetfilmer och franchises. I en tid då strömningsjättarna dominerar konsumtionen av mainstream-underhållning blir den här typen av distinkt filmkonst allt viktigare för biografernas överlevnad.

För filmintresserade svenskar är Ramsays nya verk ett välkommet tillskott i ett biografutbud som allt oftare domineras av uppföljare och superhjältefilmer. Det är också ett tecken på att den europeiska konstfilmen fortsätter att hitta sin väg till svenska biografer trots tuffare marknadsvillkor.

Lynne Ramsay har genom åren byggt upp en lojal följarskara i Sverige, mycket tack vare filmfestivaler och kulturbiovisningar. ”Die My Love” väntas dra nytta av detta och kommer sannolikt att bli ett samtalsämne i filmkretsar under de kommande veckorna.