Historiska katedralen i lågor: ”Stor symbolisk betydelse”

Efter de massiva ryska attackerna mot de ukrainska städerna Charkiv och Kiev under måndagsnatten har minst elva personer dödats och ytterligare 29 skadats. Attackerna resulterade även i omfattande förstörelse av flera byggnader, däribland en välkänd filmstudio och ett konstmuseum, enligt rapporter från Kyiv Independent.

Särskild uppmärksamhet har riktats mot de rapporterade skadorna på den historiska Himmelfärdskatedralen, som utgör en central del av det nästan tusenåriga klosterkomplexet Kyiv-Petjerska Lavra, även känt som Petjerskaklostret. Detta komplex har klassats som ett världsarv av Unesco. Bilder från nattens attack visar dramatiska scener där lågor stiger från katedralens tak, och under morgonen täcktes hela stadsdelen av tjock rök. BBC har rapporterat om ett stort hål i kyrkans fasad, men den fulla omfattningen av skadorna återstår att klarläggas.

Niklas Bernsand, doktorand vid språk- och litteraturcentrum i Lund och expert på ukrainska frågor, specialiserar sig på kulturarv och identitetsfrågor. Han betraktar attacken som ytterligare ett led i Rysslands pågående kampanj mot ukrainskt kulturarv. Enligt Bernsand har attacken stor symbolisk betydelse och representerar en tydlig upptrappning, särskilt med tanke på hur intensivt Ryssland har riktat in sig mot kulturarv under kriget, inte minst under den senaste tiden. Han menar att det är fullständigt uppenbart att detta utgör en del av den ryska krigsföringen.

Petjerskaklostret har länge befunnit sig i centrum för kyrkliga och politiska spänningar. Sedan Rysslands invasion av Ukraina har splittringarna inom den östortodoxa kyrkan fördjupats dramatiskt. År 2018 gjorde Ukrainas ortodoxa kyrka ett formellt brott med den ryska kyrkan. Fyra år senare, 2022, överlämnades det 24 hektar stora klosterområdet till Ukrainas självständiga kyrka, Ortodoxa kyrkan i Ukraina.

Bernsand förklarar att den ukrainska staten, med all rätt, betraktar Moskvapatriarkatet som ett ryskt maktinstrument. Som ett resultat har ukrainska myndigheter aktivt arbetat för att minska den rysk-influerade kyrkans ställning och inflytande inom landet. Detta har bland annat lett till en rad konkreta åtgärder mot klostret och dess ledning.

Bland de ukrainska åtgärderna för att bekämpa de informella ryska band som fortfarande finns kvar ingår ett försök 2023 att förvisa de munkar vid klostret som fortsatt valt att lyda under Moskvapatriarkatet. Till och med klosterledaren, Fader Pavel, har inte undgått granskning. Han har anklagats för att vid upprepade tillfällen ha uttryckt stöd för den ryska invasionen, vilket resulterade i att han sattes i husarrest 2023.

Enligt Bernsand har Petjerskaklostret en central betydelse för den ukrainska identiteten. Han beskriver det som det viktigaste klostret i Ukraina och ett av de mest betydelsefulla i hela den ortodoxa världen. En del skulle gå så långt som att kalla det för hjärtat av det ukrainska kulturarvet.

Bernsand pekar särskilt på klostrets speciella arkitektur, ofta kallad kosackbarock, som visar hur de ukrainska kosackerna som försvarade sin ortodoxa tro var under stark påverkan av europeiska och västliga kulturströmningar under sin tid. Detta arkitektoniska arv illustrerar den komplexa historiska kopplingen mellan ukrainsk identitet och europeisk kultur.

Petjerskaklostret grundades år 1051 och är beläget i centrala Kiev. Det är ett grottkloster som på ukrainska kallas Kyjevo-Petjerskaja Lavra. Klostret klassades som världsarv av Unesco 1994 och betraktas enligt Kyiv Independent som en av Ukrainas allra viktigaste religiösa platser.

President Volodymyr Zelenskyj besökte katedralen tillsammans med premiärminister Julia Svyrydenko efter attacken. På den sociala medieplattformen X beskrev Zelenskyj attacken som ”ett av Rysslands mest allvarliga brott mot kristen kultur någonsin”.

De internationella reaktionerna har varit skarpa. Flera europeiska ledare har fördömt attackerna i starka ordalag. Frankrikes president Emmanuel Macron skrev på X att ”inget rättfärdigar denna attack på vårt universella arv”. EU:s utrikeschef Kaja Kallas har enligt rapporter från Politico kallat attackerna för krigsbrott. Det ryska försvarsdepartementet förnekar dock attackerna mot klostret, enligt uppgifter från TT.

Attacken på Petjerskaklostret utgör ytterligare ett exempel på hur kulturarv och religiösa platser används som mål i den pågående konflikten, och understryker den komplexa sammanblandningen av kultur, religion och politik i kriget mellan Ryssland och Ukraina.