Den dömde Allra-profilen Alexander Ernstberger släpptes ur fängelset sommaren 2025 efter att ha avtjänat ett sexårigt straff. Kort efter frigivningen inledde han en omfattande mediekampanj för att rentvå sitt namn – med en bok, tv-intervjuer och upprepade påståenden om att rättsprocessen var politiskt styrd. I boken framställde han sig själv som offer och martyr i en politiskt motiverad rättegång.

Nu har SVT:s undersökande program Uppdrag granskning publicerat en tvådelad granskning med titeln ”Money man”, där ekonomijournalisten Carolina Neurath Bengtsson och reportern Johanna Karlsson systematiskt monterar ner Ernstbergers berättelse. Reportaget visar hur han växlar mellan olika versioner av händelseförloppet när hans påståenden avslöjas som falska eller höggradigt tvivelaktiga.

Bakgrunden är Allra-skandalen, en av de största ekonomiska härvorna i Sverige med direkt koppling till premiepensionssystemet. Allra var ett fondbolag som förvaltade pensionspengar åt ett stort antal svenska sparare. Härvan uppmärksammades första gången 2017 och har sedan dess varit en av de mest omskrivna ekonomiska skandalerna i landet. År 2021 fann Svea hovrätt att Ernstberger och tre andra personer i bolagets ledning gjort sig skyldiga till bland annat grov trolöshet mot huvudman. De hade använt pensionsmedlen för att berika sig själva genom komplexa transaktioner och sidoupplägg. Straffet blev sex års fängelse, mångmiljonböter och tio års näringsförbud.

Efter frigivningen har Ernstberger, tillsammans med sin tidigare advokat Carl-Johan Malmberg, spridit uppgifter om att den förra socialdemokratiska regeringen ska ha skickat tjänstemän från finansdepartementet för att påverka hovrätten i målet. I ”Money man” granskas dessa påståenden ingående. Enligt reportaget bygger de i bästa fall på ren hörsägen, i andra fall på manipulation av vittnen och i vissa fall på rena lögner. Journalisterna visar hur Ernstberger och Malmberg under flera år har arbetat för att etablera bilden av en konspiration mot sig själva – en bild som reportaget visar saknar grund.

Reportaget innehåller också en uppmärksammad sekvens från politikerveckan i Visby, Almedalen, där Ernstberger träffar sverigedemokraten Tobias Andersson, ordförande i riksdagens näringsutskott. Mötet beskrivs som kamratligt, och Andersson framstår som förtjust över lunchen med en dömd ekobrottsling. Inslaget väcker frågor om politikers omdöme och om hur dömda näringslivsprofiler kan få tillgång till maktens korridorer.

En central del av granskningen rör Ernstbergers nuvarande verksamhet. Trots det tioåriga näringsförbudet uppger reportaget att han bedriver omfattande näringsverksamhet. Frågan är om verksamheten strider mot förbudet och hur myndigheterna i så fall agerar. Granskningen handlar därmed inte bara om vad som hände i det förflutna, utan om hur en dömd ekonomisk brottsling fortsätter att verka i det svenska näringslivet.

Carolina Neurath Bengtsson är sedan tidigare en av Sveriges mest meriterade ekonomijournalister. Hon slog igenom för drygt femton år sedan, har belönats med Guldspaden och Stora Journalistpriset och skrev den uppmärksammade boken ”Den stora finanshärvan” om HQ-bankens uppgång och fall. Under senare år har hon synts som nyhetsankare och programledare på SVT samt gett ut spänningsromaner. I ”Money man” återvänder hon till grävandet och visar prov på den metodiska intervjuteknik som kännetecknat hennes tidigare arbeten: hon låter Ernstberger presentera sina versioner, konfronterar honom med motbevis och följer sedan hur han successivt konstruerar nya förklaringar. Reportagets ton är stillsam, men effekten är desto starkare.

Allra-härvan har haft stor betydelse för det svenska pensionssystemet. Den ledde till skärpt granskning av de fondbolag som förvaltar premiepensionsmedel och har återkommande använts som exempel i debatten om regleringen av pensionsmarknaden. För de drabbade spararna har rättsprocessen inneburit lång väntan på kompensation, och flera har fortfarande inte fått tillbaka sina pengar.

”Money man” är därmed inte bara en granskning av en enskild persons självbild. Den sätter också ljus på de institutionella brister som gjorde härvan möjlig och på de kanaler genom vilka dömda ekonomiska brottslingar kan fortsätta att utöva inflytande. För Ernstbergers del återstår nu frågan om hur hans nuvarande verksamhet förhåller sig till näringsförbudet – en fråga som reportaget lämnar över till myndigheterna.

Dela.

24 kommentarer

Leave A Reply