En svensk filosofiprofessor som undervisar vid ett amerikanskt universitet i Texas har blivit förbjuden att undervisa om Platons klassiska verk ”Gästabudet”. Historien, som uppmärksammats i ett svenskt radioprogram, lyfter fram allvarliga frågor om akademisk frihet och censur i dagens USA.

Martin Peterson, svensk filosofiprofessor som arbetar i Texas, fick helt oväntat ett mejl från sin arbetsgivare med ett tydligt budskap: han hade 24 timmar på sig att ta bort Platons ”Gästabudet” från sin kurslitteratur. Anledningen var att den antika filosofiska texten innehåller resonemang kring homosexualitet och ifrågasätter rigida könsstrukturer – ämnen som nu anses problematiska i den konservativa delstaten.

Beslutet att förbjuda undervisning om en av den västerländska filosofins grundpelare är symptomatiskt för den politiska utvecklingen i stora delar av USA. Under Donald Trumps presidentskap, och särskilt i konservativt styrda delstater som Texas, har frågor kring genus, sexualitet och så kallad ”critical race theory” blivit politiskt laddade stridsfrågor. Delstatspolitiker har i flera fall direkt involverat sig i vad universitet får och inte får undervisa om.

Peterson valde att lyda universitetet, eftersom han uppskattar sitt arbete och möjligheten att bo kvar i USA. Men han gjorde en liten protest genom att inte helt sudda ut Platon från kursbeskrivningen. I stället strök han över raden med rött, så att studenterna kunde se vad de inte längre fick läsa om. Det blev ett tydligt symboliskt ställningstagande mot censuren.

Fallet utvecklade sig till en större konflikt. Stela möten med universitetsledningen följde, och till Petersons förvåning organiserade hundra demonstranter, som han kallar ”Texas-leninister”, protester till stöd för honom, akademisk frihet och principen att kunna undervisa om Platon. Händelsen uppmärksammades av media över hela världen som ett exempel på hur långt begränsningarna av den akademiska friheten har gått i vissa delar av USA.

Till skillnad från en Hollywoodberättelse med ett lyckligt slut slutade dock inte historien med att universitetet backade eller att studenter hyllade sin professor med rop om ”O captain! My captain!” I stället blev lösningen att Peterson fick en ny professorstjänst vid ett annat universitet i Dallas.

I sitt framträdande i det svenska radioprogrammet börjar Peterson med att skämtsamt säga att det är oklart om han får säga det han säger, och att han hoppas att ingen i Texas lyssnar. Det understryker den osäkerhet och självcensur som uppstått bland akademiker i vissa amerikanska delstater.

Peterson lyfter också fram ett viktigt perspektiv genom att påpeka att folk ofta talar om censur utan att det verkligen handlar om det. Många klagar på censur när någon inte vill lyssna på dem eller när de möter motargument. Men det här fallet representerar äkta censur – när en myndighet eller institution faktiskt förbjuder någon att undervisa eller tala om specifika ämnen.

Intressant nog tar Peterson också tillfället i akt att hylla vissa aspekter av USA och kritisera Sverige. Han menar att Sverige ibland framställs som ett land där alla tycker lika och söker ”lagom”, medan USA tillåter mer mångfald i åsikter. Samtidigt är denna analys något förenklad – Sverige har i själva verket betydande politiska motsättningar, vilket syns i allt från Gaza-demonstrationer till att Sverigedemokraterna har omkring 20 procents stöd. Peterson noterar också att när han själv studerade filosofi i Uppsala läste studenterna texter som argumenterade för infanticid utan att det skapade någon skandal, vilket visar på en tradition av akademisk frihet även kring kontroversiella ämnen.

Fallet illustrerar en bredare trend i USA där politik alltmer inkräktar på universitetens autonomi. Särskilt i republikanskt styrda delstater har lagstiftare infört restriktioner kring undervisning om genus, sexualitet och ras. Detta har skapat en situation där lärare och professorer måste vara försiktiga med vilka klassiska texter de använder, även om dessa har varit centrala i västerländsk utbildning i över tvåtusen år.

Historien om förbudet mot Platon i Texas utgör ett tydligt exempel på hur akademisk frihet kan hotas, och lyfter viktiga frågor om var gränserna för politisk kontroll över universitetsutbildning bör gå.