Rebecka Kärde: Det finns en fördel med fejkade Diorväskor

I Frankrike råder en allt intensivare debatt om förmögenhetsskatt när landets ekonomiska kris fördjupas. Landets budgetunderskott har nått 5,8 procent, vilket skapat bred enighet om att akuta åtgärder krävs. Mitt i denna turbulens har Bernard Arnault, Europas rikaste man, trätt fram med skarpa uttalanden mot förslag om ökad beskattning av de superrika.

Arnault, som äger lyxvarukoncernen LVMH med varumärken som Louis Vuitton och Dior, uttryckte i en intervju med brittiska Sunday Times stark kritik mot vad som kallas Zucmanskatten. Detta skatteförslag, utformat av den franska ekonomen Gabriel Zucman, skulle innebära att hushåll med förmögenheter över 100 miljoner euro betalar minst två procent årligen på den överskjutande delen.

President Emmanuel Macrons regering har presenterat flera impopulära förslag för att förbättra statsfinanserna, inklusive nedskärningar i sjukvården och avskaffande av vissa helgdagar. Denna politik har lett till betydande politisk instabilitet, med tre premiärministrar under bara ett år. Den nuvarande premiärministern Sébastien Lecornu möter nu tryck från alla samhällssektorer att hitta en lösning på den ekonomiska krisen.

Trots att den franska senaten i somras röstade nej till Zucmanskatten, visar opinionsmätningar att cirka 80 procent av fransmännen stödjer förslaget. Skatten skulle träffa omkring 1 800 franska hushåll, inklusive Arnaults eget.

I intervjun beskrev Arnault Gabriel Zucman som en ”militant vänsterextremist” och hävdade att ekonomen använder sin ”akademiska pseudokompetens” för att underminera det liberala ekonomiska systemet som enligt Arnault ”fungerar bäst för alla”.

Kritiker pekar dock på att Arnaults egen förmögenhet har ökat dramatiskt under senare år – från 76 miljarder euro 2020 till dagens 230 miljarder euro, en tredubbling på bara fyra år. Denna utveckling speglar den växande ekonomiska klyftan i Frankrike, där de 500 rikaste familjerna har fyrdubblat sina tillgångar sedan 2015.

Samtidigt har andelen fattiga i Frankrike – definierat som personer med inkomster under 60 procent av medianlönen – stigit till drygt 15 procent, den högsta nivån sedan början av 1970-talet. Denna växande ojämlikhet har bidragit till de omfattande protesterna som periodvis skakat landet under de senaste månaderna.

Arnaults kritik mot förmögenhetsskatten kommer i en tid då LVMH, med sina över 75 lyxvarumärken, fortsätter att visa stark lönsamhet trots ekonomisk osäkerhet i många marknader. Koncernens produkter riktar sig främst till de allra mest förmögna konsumenterna, ett segment som förblivit relativt opåverkat av inflationen som drabbat vanliga fransmän hårt.

Den ekonomiska situationen i Frankrike illustrerar ett större europeiskt dilemma: hur balansera statsfinanser, tillväxt och social rättvisa i en tid av växande ojämlikhet. Frankrike har traditionellt haft en starkare välfärdsstat än många andra europeiska länder, men finansieringen av denna modell har blivit alltmer utmanande i takt med att landets konkurrenskraft minskat och skuldnivåerna ökat.

Protesterna mot Arnault och andra miljardärer har blivit allt synligare på Paris gator. I september demonstrerade fackföreningar med Bernard Arnault-masker, en symbolisk handling som understryker den växande frustrationen med vad många ser som ett ekonomiskt system riggat till förmån för de redan privilegierade.

Medan debatten fortsätter, förblir Frankrikes ekonomiska framtid osäker. Den föreslagna Zucmanskatten skulle enligt förespråkare generera betydande intäkter för att minska budgetunderskottet, medan motståndare som Arnault varnar för kapitalflykt och minskade investeringar. Hur Frankrike väljer att hantera denna kris kommer sannolikt att påverka landets ekonomiska och sociala utveckling för årtionden framöver.