Så ökar agenternas inflytande i bokbranschen

Redan dagen innan Bokmässan i Göteborg slår upp portarna på torsdagen är de litterära agenterna på plats. I år har mässans rättighetscenter, International Rights Centre, tidigarelagt sin öppning. Enligt mässchefen Oskar Ekström hänger förändringen samman med ett ökat intresse från omvärlden.

– Vi märker att många internationella agenter drar ner på sin medverkan på de stora bokmässorna i Frankfurt och London, för att i stället satsa mer på de mindre, nischade marknaderna. Där är Göteborg en viktig aktör, säger han.

För svenska agenter har Bokmässan länge varit en central mötesplats, men i år märks de utländska köparna tydligare. Johanna Lindborg, agent på Bonnierförlagens agentur Bonnier Rights, beskriver dagarna som intensiva.

– Bokmässan har blivit viktigare för internationella förlag och agenter som bevakar skandinavisk litteratur. Nederländerna, Tyskland och de andra nordiska länderna är superangelägna om att komma dit. Många ser en fördel med att göra riktade resor där de kan köpa rättigheter före andra, säger hon.

En litterär agent förhandlar författares rättigheter med förlag och andra aktörer. Före mässan handlar arbetet mycket om research: vilka förlag söker vad, och vilken typ av litteratur efterfrågas just nu? Johanna Lindborg säger att förberedelserna är omfattande. Det viktigaste är alltid att rätt förläggare hittar rätt bok.

Elisabet Brännström på den fristående agenturen Grand Agency kallar Bokmässan för årets viktigaste bokning. Hennes plan är att vara på plats i rättighetscentret alla dagar.

– Vi träffar förlag och pitchar våra hetaste titlar, säger hon.

Bakom den ökade agentnärvaron ligger en längre förändring av den svenska bokmarknaden. Medan agenter etablerades på den anglosaxiska marknaden redan i slutet av 1800-talet var de i Sverige länge få, förlagsanknutna och sysselsatta med översättningsrättigheter. Mot slutet av 1990-talet förändrades det snabbt.

– Det blev en agentboom i Sverige, säger Karl Berglund, docent i litteraturvetenskap vid Uppsala universitet.

Nordin Agency och Salomonsson Agency var först med att ta en mer offensiv roll. De representerade svenska författare även gentemot de svenska förlagen, förhandlade avtal och flyttade författare mellan olika förlag. Enligt Berglund innebar det en sorts amerikanisering av marknaden.

– Varje författare blev sin egen lyckas smed. Det var goda tider för svenska agenter, säger han.

Utvecklingen fick extra kraft av det svenska deckarundret. Henning Mankell, Stieg Larsson och Liza Marklund blev internationella namn, och efterfrågan på svenska rättigheter växte. I dag är deckartrenden svagare, men agenterna har blivit kvar. Enligt Karl Berglund är de i princip nödvändiga för den som vill nå ut brett.

– Vill man in på den kommersiella delen av bokmarknaden är det svårt att bli riktigt framgångsrik utan en agent. Så såg det inte ut för 25 år sedan, säger han.

Samtidigt har agenternas roll breddats. Förr handlade det om böcker; nu förhandlar de rättigheter för ljudböcker, tv-serier, tv-spel, brädspel och AI. I stället för boken är det berättelsen som är i fokus, och den utvecklingen gynnar den som jobbar med immateriella rättigheter.

Branschen har dock också sina sprickor. Författare har vid flera tillfällen lämnat agenturer i samband med ledningsbyten, och Albatros Agency har kritiserats efter att ha sagt upp författare. Branschtidningen Svensk Bokhandels senaste agentspecial visar dessutom på minskande omsättning i flera bolag. Elisabet Brännström menar att det blivit svårare att starta nytt, men att etablerade aktörer fortfarande har goda tider.

Från förlagshåll har synen på agenterna förändrats. Håkan Bravinger, förlagschef på Norstedts, medger att han tidigare var skeptisk.

– Jag förstod inte varför författarna ville ge bort en så stor del av sin inkomst. Nu har agenterna blivit mer professionella, och det kan hela branschen tjäna på, säger han.

Samtidigt är deras makt betydande. När den norske stjärnförfattaren Karl Ove Knausgård bytte svenskt förlag från Norstedts till Albert Bonniers i fjol var det hans internationella agentur Wylie som avslutade samarbetet.

– De har stor makt, säger Bravinger.

Karl Berglund ser en risk med den utvecklingen: bästsäljande författare får bättre villkor än andra, och budgivningar gynnar de stora förlagen.

– Det kan dränera den litterära kulturen, säger han.

Johanna Lindborg på Bonnier Rights framhåller att agenterna i grunden finns till för författarna. De hjälper till att skapa ekonomisk hållbarhet och värnar rättigheterna i ett allt mer komplext medielandskap.

– I dessa AI-tider har vi verkligen en möjlighet att kliva fram med vår expertis, säger hon.

Ett exempel på hur agentrollen utvecklas är Leone Milton. Hon arbetar som frilansande litterär agent, letar upp personer med intressanta livsöden och hjälper dem att ta fram manus. Just nu samarbetar hon med Jeanette ”Tunnelbanenettan” Höglund, ordningsvakt känd från programmet ”Tunnelbanan”. Milton är också själv författare och representeras av Lagercrantz Agency. För henne handlar agentens roll om att balansera maktförhållandet mellan författare och stora förlag.

– När man får syn på maktförhållandet känns det skönt att ha någon som kan hjälpa en, säger hon.