Skådespelare i protest mot Berlinfestivalen

I Berlinfestivalens korridorer växer den politiska spänningen med varje dag som går. Det som normalt är ett internationellt skyltfönster för filmkonst har i år förvandlats till en arena för intensiv debatt kring konflikten i Gazaremsan, där festivalen nu anklagas för att tysta kritiska röster.

Under tisdagen publicerades ett öppet brev, undertecknat av inte mindre än 80 välkända profiler från filmbranschen, där Berlinalefestivalen anklagas för ”tystnad” i frågan om Gaza och för att ”censurera” konstnärer som valt att ta tydlig ställning i konflikten. Bland de som skrivit under finns flera av filmvärldens tyngsta namn – den brittiska skådespelerskan Tilda Swinton, den spanske stjärnan Javier Bardem, den prisbelönte brittiske regissören Mike Leigh, skotske skådespelaren Peter Mullan, den amerikanska fotografen och konstnären Nan Goldin samt Oscar-nominerade regissören Adam McKay.

Berlinfestivalen, som är en av världens mest prestigefyllda filmfestivaler tillsammans med Cannes och Venedig, har länge haft rykte om sig att vara politiskt medveten och progressiv. Årets festival äger rum mitt under den pågående konflikten i Gaza, vilket har satt arrangörerna i en svår position när det gäller hur festivalen ska förhålla sig till kriget.

Kritikerna menar att festivalen har valt en linje där man försökt undvika kontroverser genom att begränsa utrymmet för konstnärer att uttrycka sitt stöd för palestinierna. Detta har enligt de som undertecknat brevet lett till en form av självcensur som står i direkt motsats till festivalens traditionella värderingar kring konstnärlig frihet och yttrandefrihet.

Situationen speglar en bredare trend inom kulturvärlden, där institutioner brottas med avvägningen mellan att erbjuda en plattform för politiska ställningstaganden och samtidigt försöka upprätthålla en balanserad position i polariserade konflikter. Berlinfestivalen har historiskt varit en plats där politik och konst möts, med filmer som ofta berört känsliga geopolitiska frågor.

Festivalledningen har ännu inte kommenterat det öppna brevet i detalj, men har tidigare hävdat att de strävar efter att upprätthålla en miljö där olika perspektiv kan uttryckas, samtidigt som festivalen i sig inte tar officiell ställning i politiska konflikter.

Kritiken kommer vid en särskilt känslig tidpunkt för den europeiska filmvärlden, som redan kämpar med efterdyningarna av pandemin och ökad konkurrens från streamingplattformar. Festivaler som Berlinale är avgörande för oberoende filmskapare att visa upp sina verk och säkra distribution.

Konflikten illustrerar också det komplexa förhållandet mellan konst och politik i en globaliserad värld. Medan många konstnärer anser att deras verk är oskiljaktiga från deras politiska övertygelser, står festivalarrangörer ofta inför utmaningen att skapa en miljö där konsten kan bedömas på sina egna villkor, samtidigt som de navigerar genom politiskt laddade frågor.

För besökare och deltagare på årets Berlinfestival är stämningen märkbart annorlunda jämfört med tidigare år. Det politiska klimatet har satt sin prägel på evenemang, samtal och pressmöten, där Gaza-konflikten ofta blir en underliggande men påtaglig närvaro.

Filmkritiker och journalister på plats rapporterar om en festival där samtalen i foajéer och vid mingel ofta handlar lika mycket om världspolitik som om filmkonst. Flera regissörer har också valt att använda sina filmvisningar och efterföljande diskussioner för att lyfta situationen i Gaza.

Berlinfestivalen fortsätter fram till helgen, och det återstår att se om festivalen kommer att svara på kritiken från de 80 branschprofilerna. Oavsett utgången står det klart att årets festival kommer att bli ihågkommen lika mycket för den politiska kontroversen som för filmerna som visas.

För den europeiska kultursfären blir händelseutvecklingen vid Berlinale ytterligare ett exempel på de allt svårare avvägningar som kulturinstitutioner måste göra i en tid när globala konflikter i allt högre grad påverkar det kulturella samtalet.