Han var en av Rysslands mest uppmärksammade teaterregissörer. Sedan han 2022 offentligt fördömde invasionen av Ukraina är han inte längre välkommen i sitt hemland – alla hans uppsättningar stoppades. I stället verkar Timofej Kuljabin numera över hela Europa. Just nu sätter han upp Henrik Ibsens ”Gengångare” på Hippodromen i Malmö, hans första arbete i Sverige.
Under de första åren efter flykten iscensatte Kuljabin flera klassiska pjäser med tydlig koppling till kriget: ”Macbeth” i Frankfurt, ”Tredje Rikets fruktan och elände” i Tallinn och ”Ifigenia i Aulis” i Aten. Med ”Gengångare” har han vänt sig till ett mer psykologiskt drama.
– Allting har sin tid. Efter att kriget har pågått i snart fem år har jag återgått till psykologiska dramer, som Ibsens, säger han under repetitionen.
”Gengångare” väckte skandal när den kom 1881. Pjäsen behandlar ärvda sjukdomar, incest, dödshjälp och kyrkans makt, och var länge förbjuden i flera länder. Kuljabin kallar den för en av Ibsens mest komplicerade pjäser att ta sig an.
– Det är ett mycket poetiskt verk, med ett sammansatt språk, som berör många viktiga ämnen, men de är inte klart uttalade utan finns i luften. Det är en intressant kombination av poesi, stora sociala och intima frågor – som relationerna mellan mor och son.
Uppsättningen i Malmö presenteras som fritt efter Ibsens pjäs. Tillsammans med dramaturgen Roman Dolzjanskij har Kuljabin kortat och bearbetat texten för att göra språket mer tillgängligt. Berättelsen tar sin början två dagar efter originalets slut.
– Vi har förenklat det gammalmodiga språket något, så att det är tydligare för ett modernt öra. Det ger oss utrymme och distans för att se på händelserna från ett annat perspektiv.
Kuljabin ser ingen direkt koppling mellan pjäsen och hans egen situation som utvandrare.
– Det här är ett drama som mycket omsorgsfullt behandlar förhållandena i en familj, mellan mor och son. Ibsen som han är.
Kuljabin, född 1984 i Izjevsk i Udmurtien, fick sitt genombrott i Ryssland med radikala nytolkningar av Tjechovs ”Tre systrar” och Kafkas ”Processen”. Från 2015 var han konstnärlig ledare för Röda facklan-teatern i Novosibirsk. Efter att han 2022 tog avstånd från kriget stoppades alla hans uppsättningar, däribland operan ”Don Pasquale” på Bolsjojteatern i Moskva. Även Kirill Serebrennikovs balett ”Nurejev” stängdes ned.
– Det är en del av systemet i Ryssland. Den enkla regeln är att den som säger något emot regeringen är ute ur spelet. Men jag klagar inte, utan är glad över att kunna arbeta över hela världen, säger han.
Kuljabin vill inte kännas vid termen exil. Han beskriver sig snarare som omlokaliserad. I dag har han sin bas i Berlin, och i höst tillträder han som en av de konstnärliga ledarna för Staatstheater Cottbus. Hans internationella karriär har fört honom till teatrar i Rumänien, Bulgarien, Grekland och Frankrike. Under de senaste åren har han bland annat satt upp ”Berättelser från Kolyma”, ”Fröken Julie”, ”Platonov” och ”Mästaren och Margarita” i Europa, och turnerat med Koltès ”I bomullsfältens ensamhet” med John Malkovich och Ingeborga Dapkunaite.
Han säger att han aldrig har mött negativa reaktioner för att han är ryss.
– När man talar teaterns språk spelar nationalitet eller hudfärg ingen roll.
Många av hans gamla kollegor har också lämnat Ryssland, liksom stora delar av den ryska intelligentian. Enligt Kuljabin måste det vara skadligt för samhället att så många gett sig av. Själv har han inte varit i Ryssland på fem år och följer inte längre det ryska teaterlivet.
Om Putinregimens framtid säger han:
– Varje regim har ett slut, särskilt de totalitära. Men jag kan inte förutspå när eller hur det kommer att hända.
Att återvända till Ryssland är inget han planerar i nuläget, även om han inte vill utesluta det helt. Hans schema är fulltecknat med teater- och operaproduktioner, och det pågår förhandlingar med en norsk teater. För tillfället är dock blicken riktad mot Malmö och Hippodromen, den tidigare cirkussalen med över 19 meter upp till takkupolen.
– Jag hoppas att det ska fungera, att det är en modern version som bibehåller originalverkets grundläggande andemening och som är visuellt stark.
”Gengångare” har premiär på Malmö stadsteater den 19 september 2026.

19 kommentarer
Production mix shifting toward Kultur might help margins if metals stay firm.
Nice to see insider buying—usually a good signal in this space.
The cost guidance is better than expected. If they deliver, the stock could rerate.
Good point. Watching costs and grades closely.
Good point. Watching costs and grades closely.
Silver leverage is strong here; beta cuts both ways though.
Good point. Watching costs and grades closely.
Good point. Watching costs and grades closely.
Interesting update on Timofej Kuljabin: ”Jag är ingen nostalgisk person, jag längtar inte till Ryssland”. Curious how the grades will trend next quarter.
Good point. Watching costs and grades closely.
Good point. Watching costs and grades closely.
Uranium names keep pushing higher—supply still tight into 2026.
If AISC keeps dropping, this becomes investable for me.
Good point. Watching costs and grades closely.
Good point. Watching costs and grades closely.
Uranium names keep pushing higher—supply still tight into 2026.
Good point. Watching costs and grades closely.
Production mix shifting toward Kultur might help margins if metals stay firm.
Production mix shifting toward Kultur might help margins if metals stay firm.