En oberoende expertpanel har i en ny rapport slagit fast att USA med hög sannolikhet ligger bakom dödandet av minst 178 civila i attacker mot en skola och en idrottsanläggning i Iran. Samma rapport riktar skarp kritik mot Irans myndigheter, som enligt panelen har gjort sig skyldiga till brott mot mänskligheten.
Enligt rapporten var det den 28 februari – första dagen av Iran–Irak-kriget – som minst en amerikansk robot träffade en grundskola i Minab i södra Iran. Uppgifter från iransk statlig media visar att 168 människor dödades i attacken, de allra flesta av dem barn. Utöver attacken mot skolan träffades även en idrottsanläggning i en separat attack. Enligt panelen uppgår det sammanlagda antalet civila dödsoffer till minst 178.
Minab ligger i Hormozgan-provinsen, en region av central betydelse för den globala energiförsörjningen. Provinsen gränsar till Hormuzsundet, den strategiska farleden mellan Persiska viken och Omanbukten. Genom sundet passerar dagligen omkring en femtedel av världens råolja, och ett stängt Hormuzsund skulle få omedelbara och allvarliga konsekvenser för världsekonomin. Även flytande naturgas från Qatar och Förenade Arabemiraten transporteras genom farleden, vilket gör sundet avgörande för flera av världens största energileverantörer. Redan mindre störningar i området har historiskt lett till kraftiga prisförändringar på råoljemarknaden, och oron i regionen brukar snabbt återspeglas i priset på både råolja och guld.
Förutom attackerna mot civila anläggningar konstaterar panelen att Irans myndigheter genomfört ett systematiskt och brutalt nedtryckande av protesterna mot regimen i början av året. Insatserna mot demonstranter beskrivs som präglade av övervåld, och experterna klassificerar handlingarna som brott mot mänskligheten. Iran har under flera år skakats av återkommande protestvågor, bland annat efter döden av den 22-åriga kurdiska kvinnan Mahsa Amini i polisförvar 2022. De senaste protesterna, som inleddes i slutet av förra året, har varit bland de mest omfattande sedan revolutionen 1979. Demonstranter har mötts av skarp ammunition, massgripanden och omfattande inskränkningar av internet.
Den nya rapporten väntas få långtgående politiska konsekvenser. Relationen mellan USA och Iran har i decennier präglats av djup misstro och öppen konflikt. Länderna har saknat diplomatiska förbindelser sedan den islamiska revolutionen 1979, och USA:s omfattande ekonomiska sanktioner har allvarligt försvagat Irans ekonomi. Den internationella kärnkraftsöverenskommelsen från 2015 övergavs i praktiken sedan USA ensidigt lämnade avtalet 2018, och under de senaste åren har Iran i stället stärkt sina band till Ryssland och Kina.
Iran är en av världens ledande oljeproducenter och innehar några av de största bevisade naturgasreserverna i världen. Landets export av råolja har dock begränsats kraftigt av internationella sanktioner, och merparten av den olja som exporteras går i dag till Kina. Varje ny eskalering i konflikten mellan USA och Iran får därför omedelbara effekter på de globala råvarumarknaderna. Brentoljan och den amerikanska WTI-oljan har under den senaste tiden varit volatila, medan guldpriset samtidigt har stärkts när investerare söker sig till säkra hamnar i orostider. Iran har också betydande fyndigheter av koppar, zink och järnmalm, men gruvsektorn har lidit av brist på investeringar och modern teknik.
Rapporten kan också komma att påverka utländska investeringar i Irans energi- och gruvsektor. Flera internationella bolag har under senare år visat intresse för landets mineralförekomster, men de omfattande sanktionerna har gjort det svårt för utländska aktörer att verka på den iranska marknaden.
Flera människorättsorganisationer har under året efterlyst oberoende utredningar av både USA:s militära operationer i Mellanöstern och Irans agerande mot sin egen befolkning. Den aktuella panelrapporten kan bli ett viktigt underlag i framtida rättsprocesser, även om frågor om jurisdiktion och ansvarsutkrävande är juridiskt komplicerade. Internationella domstolar har historiskt haft svårt att lagföra ansvariga för krigsförbrytelser när stormakter är inblandade.
Panelen understryker slutligen att attackerna mot skolan och idrottsanläggningen utgör allvarliga brott mot den humanitära rätten. Skyddet av civila är en grundläggande princip i väpnade konflikter, och experterna efterlyser konkreta åtgärder för att ställa ansvariga inför rätta och förhindra att liknande attacker upprepas.
