Historisk maktskiftning i Ungern när Orbáns era närmar sig sitt slut

När Viktor Orbán tillträdde som Ungerns premiärminister 2010 såg den politiska kartan i Europa annorlunda ut. Donald Trump var fortfarande främst känd som fastighetsmagnat, Marine le Pen representerade ett marginaliserat Front National i EU-parlamentet, och i Sverige hade Sverigedemokraterna precis tagit sig in i riksdagen med blygsamma 5,7 procent.

Under de gångna fjorton åren har Orbán utvecklats till en symbol för högerradikala krafter runt om i Europa. Genom systematiska reformer har han kraftigt urholkat landets demokratiska institutioner. Den ungerska rättsstaten har monterats ned bit för bit, konstitutionen har omskrivits för att gynna den sittande makten, och kontrollen över både myndigheter och medier har centraliserats under Orbáns inflytande.

Välfärdssystemet har också omformats på ett sätt som gjort många ungrare beroende av lokala politikers välvilja. Detta har i flera dokumenterade fall lett till att medborgare pressats att rösta ”rätt” för att inte förlora viktiga sociala förmåner. Samtidigt har den ekonomiska strukturen omvandlats för att gynna premiärministern själv och hans närmaste krets.

Den ungerska politiken under Orbáns styre har präglats av hätska kampanjer mot flera minoritetsgrupper. Invandrare, hbtq-personer och påstådda judiska konspirationer har utmålats som hot mot den ungerska identiteten. På senare tid har även ukrainare blivit måltavla för regimens retorik – ett faktum som speglar Orbáns nära förbindelser med Vladimir Putin.

Relationerna mellan Budapest och Moskva har gett Putin en lojal allierad inom EU:s gränser. Orbán har konsekvent motarbetat sanktioner mot Ryssland, blockerat stöd till Ukraina och fungerat som en kanal för informationsutbyte till Kreml.

Mot denna bakgrund framstår den senaste tidens politiska utveckling i Ungern som inget mindre än sensationell. Trots att hela statsapparaten omformats för att säkra Fidesz fortsatta maktinnehav har en jordskredsseger för oppositionen nu förändrat landets politiska landskap.

Péter Magyar, som för bara två år sedan lämnade Fidesz i protest mot den utbredda korruptionen, har lyckats med det som många ansåg omöjligt – att besegra Orbáns politiska maskineri. Som tidigare insider i maktens korridorer hade Magyar en unik position för att utmana regimen, men segern tillhör inte honom ensam.

Bakom valresultatet står ett uthålligt ungersk civilsamhälle som under sexton år av gradvis demokratisk tillbakagång fortsatt kämpa för landets återgång till rättsstaten och ett slut på den förödmjukande underordningen gentemot Ryssland.

En viktig vändpunkt kunde skönjas redan förra sommaren. I mars 2025 utvidgade regimen sitt redan omfattande förbud mot hbtq-relaterade skildringar riktade mot barn till att också omfatta demonstrationer. Det uppenbara syftet var att stoppa Pride-parader, men när juni kom samlades ändå över 100 000 människor i Budapest för att delta. Demonstranterna visade inte bara sitt stöd för landets hbtq-personer utan uttryckte också en längtan efter ett annat Ungern än det högerradikala projekt som Orbán representerat.

Videoklipp från valnatten visar ungrare som sjunger nationalsången med tårar i ögonen. Det är en påminnelse om att även om högerradikala ledare ofta sveper sig i patriotismens mantel, så är deras verkliga agenda en annan. I Ungerns fall har detta inneburit en villighet att sälja ut landets självständighet till främmande makter.

Valresultatet i Ungern sänder en kraftfull signal till likasinnade rörelser i andra länder, inklusive USA och Sverige: ingen auktoritär ledare är oövervinnelig, oavsett hur väl de har befäst sin makt. Demokratiska motkrafter kan, när de mobiliseras effektivt, utmana och besegra även de mest välorganiserade auktoritära systemen.

Ungerns dramatiska politiska skifte representerar inte bara ett lokalt maktskifte utan också ett potentiellt avgörande ögonblick för det demokratiska motståndet mot auktoritära tendenser i Europa som helhet. För Putin innebär det förlusten av en viktig allierad inom EU, och för högerradikala krafter globalt är det ett betydande bakslag för en tidigare förebild.