Viktor Karlsson: Richard Jomshof hatar islam – nu har han skrivit en hel bok om det

Kritik mot SD-ledamots bok väcker frågor om historiebruk och religionssyn

En ny bok av Sverigedemokraternas rättspolitiske talesperson Richard Jomshof har väckt omfattande reaktioner. I verket ”Kafir”, som getts ut på partiets eget förlag, framförs hård kritik mot islam samtidigt som författaren gör kopplingar mellan religionen och historiska totalitära ideologier.

Jomshof, som är ledamot i justitieutskottet, beskriver sig själv som SO-lärare och politiker. I bokens förord tackar han partiledaren Jimmie Åkesson för stödet att ge ut verket på det partinära förlaget. Enligt Jomshof är det en kamp mot det han kallar pågående islamisering som motiverar utgivningen.

I boken liknar författaren islam vid nazismen och argumenterar för att den västerländska civilisationen måste försvaras. Han hänvisar bland annat till Jesus som en ”fredsfurste” i kontrast till vad han beskriver som Muhammeds krigiska natur. Dessa jämförelser har mött kritik från flera håll, inte minst med hänvisning till Sverigedemokraternas egna historiska rötter.

Partiets bakgrund har varit föremål för omfattande forskning och dokumentation. Flera oberoende granskningar har visat på kopplingar mellan SD:s tidiga företrädare och nazistiska och fascistiska rörelser. Att en framträdande partiföreträdare nu gör jämförelser mellan en religion och nazismen har därför setts som problematiskt ur ett historiskt perspektiv.

I sociala medier har Jomshof ytterligare förtydligat sina positioner. Han har bland annat skrivit att ingen muslim ska beviljas uppehållstillstånd i Sverige samt att muslimer med vad han kallar ”fel normer och värderingar” bör utvisas. Han har också ifrågasatt huruvida en muslim kan vara statsminister i Sverige.

Dessa uttalanden har placerats i ett större sammanhang av debatt om religionsfrihet och integration. Flera debattörer har påpekat att det är fullt möjligt att både vara praktiserande muslim och svensk medborgare. Kritiker menar att Jomshofs beskrivningar av muslimer som en homogen grupp är förenklade och missvisande.

Motreaktioner har även kommit från ledarskribenter som normalt intar en kritisk hållning till religiösa uttryck i offentligheten. Viktor Karlsson, ledarskribent på en liberal tidning, har skrivit att Jomshofs retorik riskerar att underminera den liberala kritiken mot religion. Karlsson menar att det är viktigt att skilja mellan granskning av religiösa praktiker och generaliserande uttalanden om en hel befolkningsgrupp.

Jomshofs bok och uttalanden har åter öppnat debatten om var gränsen går mellan religionskritik och gruppförtal. Diskussionen berör även frågan om hur partier med antidemokratiska rötter hanterar historien när de idag vill framstå som demokratiska alternativ. Den fortsatta debatten lär präglas av dessa spänningar mellan yttrandefrihet, historiemedvetenhet och religionspolitik.