Tysklands kansler kritiserar USA:s bristande plan i konflikten med Iran

Problemet med krig är att det inte räcker med att starta dem – man måste också avsluta dem. Så uttryckte sig Tysklands kansler Friedrich Merz under ett framträdande för tyska elever i måndags. Han konstaterade att USA uppenbarligen saknar en ”exit-strategi” i konflikten med Iran och tillade att ”iranierna förhandlar väldigt framgångsrikt, eller är i alla fall väldigt framgångsrika på att inte förhandla.”

Kanslern gick så långt som att säga att den iranska regimen ”förnedrar” amerikanerna – ett uttalande som inte lade något filter på verkligheten. Experter förväntar sig att Vita huset, eller kanske snarare Donald Trump från sitt residens i Mar-a-Lago, kommer att reagera kraftfullt på kritiken.

Historiskt sett har Trump inte uppskattat kritik från internationella ledare. När Storbritanniens premiärminister Keir Starmer nyligen deklarerade att konflikten med Iran inte var hans och att amerikanska styrkor därför inte fick använda brittiska militärbaser, svarade Trump med att Starmer inte var ”av samma virke som Winston Churchill.” Enligt rapporter skulle Trump till och med överväga att överlämna Falklandsöarna till sin allierade, Argentinas president Javier Milei, som vedergällning för Starmers ställningstagande.

Merz kritik följer ett mönster där europeiska ledare i ökande grad uttrycker frustration över USA:s utrikespolitik under Trump-administrationen. Trots att Nato-chefen Mark Rutte har försökt upprätthålla goda relationer med USA, har Amerika vänt Ukraina ryggen och den transatlantiska alliansen befinner sig under konstant tryck.

Enligt säkerhetspolitiska analytiker har smickrande av Trump visat sig vara en ineffektiv strategi. Det enda som verkligen har påverkat den amerikanske presidenten är när europeiska länder har dragit en tydlig gräns och sedan hållit fast vid den – som när Danmark med europeiskt stöd avvisade Trumps anspråk på Grönland.

USA:s ursprungliga strategi i konflikten med Iran byggde på antagandet att intensiva bombningar skulle tvinga den iranska regimen till eftergifter. Denna plan har misslyckats. Teheran svarade istället med att stänga Hormuzsundet, en av världens viktigaste transportleder för olja, vilket har lett till kraftigt höjda oljepriser på den globala marknaden.

De ekonomiska konsekvenserna av konflikten har redan börjat påverka Europa, med stigande energipriser som hotar att förvärra inflationen i många länder. Energianalytiker varnar för att situationen kan förvärras ytterligare om en diplomatisk lösning inte nås inom kort.

På måndagen avvisade Trump ett förslag från Teheran som innebar att Iran skulle öppna Hormuzsundet i utbyte mot att USA häver sin blockad av iranska hamnar. Frågan om Irans kärnenergiprogram skulle enligt förslaget skjutas på framtiden. Trots att förslaget ansågs otillräckligt från amerikansk sida, kvarstår frågan vilket bättre resultat Trump realistiskt kan uppnå i nuläget.

Situationen förblir kritisk för båda parter: Irans befolkning lider under en förtryckande regim som blivit än mer radikaliserad genom konflikten, samtidigt som USA:s handlingsalternativ blir allt mer begränsade. Den globala energikrisen som uppstått som en konsekvens drabbar dessutom hela världsekonomin.

Europeiska säkerhetsexperter menar att det är avgörande att kontinentens ledare nu talar klarspråk, inte bara för att Trump behöver höra sanningen, utan också för att europeiska medborgare förväntar sig ärlighet från sina politiska ledare. Det handlar ytterst om förtroende – att våra ledare säger som det är, även när det innebär att kritisera en mäktig allierad.

I en tid när energikrisen hotar Europas ekonomiska återhämtning efter pandemin och inflationen redan utgör ett stort problem i många länder, blir frågan om en lösning på Iran-konflikten allt mer brådskande för europeiska beslutsfattare.