Frankrikes kärnvapenplan väcker debatt i Sverige

I ett uppmärksammat uttalande på måndagen presenterade Frankrikes president Emmanuel Macron landets uppdaterade kärnvapendoktrin. ”För att kunna vara fri, måste man vara fruktad. Och för att vara fruktad, måste man vara mäktig”, deklarerade Macron när han lade fram den nya strategin.

Den franska planen innebär en utökning av kärnvapenarsenalen, ökad sekretess kring det exakta antalet stridsspetsar samt byggandet av ytterligare en atomvapenbestyckad ubåt. Det mest anmärkningsvärda är dock att Frankrike nu inleder ett fördjupat samarbete med flera europeiska allierade, däribland Sverige, vilket omfattar gemensamma militära övningar och möjligheten att i framtiden placera franska kärnvapen i andra länder.

Det övergripande syftet med initiativet är att skapa ett europeiskt kärnvapenparaply med Paris som bas, ett alternativ till det traditionella amerikanska skyddet genom Nato. Bakgrunden är den växande oron kring USA:s förändrade säkerhetspolitik, särskilt efter Donald Trumps administration och dess kritiska hållning mot Natoallierade.

Tilliten till USA har påtagligt försvagats efter säkerhetskonferensen i München förra året och den amerikanska säkerhetsstrategin som presenterades under hösten. I Europa har det snabbt utvecklats en uppfattning om att det militära beroendet av USA utgör en sårbarhet och potentiellt även ett verktyg för utpressning.

Frankrikes kärnvapenarsenal är betydligt mindre än både USA:s och Rysslands, och den är inte dimensionerad för att skydda hela Europa. Storbritanniens kärnvapenförmåga anses inte heller helt självständig från den amerikanska. Det franska initiativet syftar till att ändra denna balans.

Under det senaste året har Paris fördjupat sitt samarbete med London på kärnvapenområdet, samtidigt som dialog inletts med Berlin. Att även Sverige deltar i dessa diskussioner bekräftades nyligen av statsminister Ulf Kristersson, som under måndagen välkomnade Macrons nya strategi.

Den svenska regeringens position har dock mötts av kritik från oppositionen. Socialdemokraternas utrikespolitiske talesperson Morgan Johansson uttryckte oro över att initiativet kan leda till kapprustning. Partiledare Magdalena Andersson kritiserade senare statsministern för att antyda en förankring som enligt henne inte existerar och slog fast att inga franska kärnvapen får placeras på svensk mark.

Kristersson har dock framhållit att inga kärnvapen ska placeras i Sverige, och även Macron har betonat att Sveriges deltagande kommer att anpassas särskilt. Kritiker menar att Socialdemokraternas inställning framstår som ogenomtänkt i en tid då Europa behöver stärka sin försvarsförmåga gentemot externa hot, särskilt med tanke på Rysslands aggressiva hållning.

En utmaning för det franska initiativet är den politiska osäkerheten inför kommande val. Marine Le Pen och hennes allierade Jordan Bardella, som leder i opinionsmätningarna inför det franska presidentvalet nästa år, motsätter sig delning av franska kärnvapen med andra europeiska länder. En liknande osäkerhet gäller i Storbritannien där Nigel Farage visar starka siffror i opinionsundersökningar.

Förespråkare för det franska initiativet menar att en europeisk kärnvapenförmåga är nödvändig för kontinentens säkerhet, särskilt med tanke på Rysslands kärnvapenretorik. De argumenterar också för att initiativet kan bidra till att upprätthålla icke-spridningsavtalet, eftersom det inte innebär att fler länder skaffar egna kärnvapen.

Debatten i Sverige fortsätter, där vissa menar att landet bör ha en ”plan B” om den franska strategin skulle visa sig otillräcklig. Denna skulle kunna innebära att undersöka möjligheten till egna kärnvapen, antingen självständigt eller i samarbete med Tyskland och de nordiska grannländerna.

I takt med att den geopolitiska situationen fortsätter att utvecklas kommer Europas kärnvapenstrategi sannolikt att förbli en kontroversiell och komplex fråga, där nationella säkerhetsintressen ställs mot traditionella nedrustningsambitioner.