Ledare: Wallenbergs varning för vänstern kan bara betyda en sak

I valrörelsen har flera tunga näringslivsprofiler gått ut med varningar för ett regeringsskifte. Förre finansministern Anders Borg (M) inledde med ett debattinlägg på DN Debatt där han talade om ett ödesval. En förlust för Tidöpartierna skulle enligt Borg innebära kraftigt höjda skatter, en havererad arbetslinje och ekonomisk katastrof. Sedan dess har varningarna radats upp. Spotify-grundaren Martin Lorentzon har hotat att lämna Sverige, och Jacob Wallenberg, ordförande för Svenskt Näringsliv, har sagt att han är djupt oroad över vad en oppositionsseger skulle innebära.

Bakgrunden är att Sverige sedan 2022 styrs av en regering bestående av Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna, med stöd av Sverigedemokraterna genom Tidöavtalet. Utmanarna till regeringen är Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Miljöpartiet och Centerpartiet, även om C har en uttalad mittenposition och inte räknas till det rödgröna blocket. Opinionsmätningar har under en längre tid visat på ett jämnt läge, vilket gör valresultatet svårt att förutspå.

Kritiker menar att näringslivstopparnas uttalanden ser ut som en koordinerad kampanj, ett slags eldunderstöd till Moderaternas budskap om en ”vänstersmocka” om Magdalena Andersson blir statsminister. Men flera bedömare menar att bilden är mer nyanserad. Oron handlar inte främst om Andersson själv, utan om Vänsterpartiet och Miljöpartiet – och om hur mycket inflytande de skulle få i en S-ledd regering.

Miljöpartiet har i valrörelsen föreslagit en miljardärsskatt som enligt partiet skulle dra in 50 miljarder kronor. Men partiet satt i regering mellan 2014 och 2021 och visade sig då vara pragmatiskt. De gröna accepterade allt från stängda gränser till förlängd kärnkraft när Socialdemokraterna krävde det. Partiets klimatpolitik ligger dessutom i flera avseenden nära näringslivets krav på tydliga mål och långsiktiga spelregler.

Vänsterpartiet uppfattas däremot som en betydligt svårare samtalspartner. Nooshi Dadgostar har förespråkat pristak som ett generellt verktyg, höga skatter och en syn på statsfinanser där stora underskott inte ses som ett problem. Retoriken mot företagare, där både miljardärer och Ica-handlare regelbundet pekas ut som skurkar, har väckt kritik. Flera ekonomer och företagare varnar för att en sådan politik skulle skada tillväxt och investeringsvilja.

Frågan är dock hur mycket Vänsterpartiet skulle få igenom vid en oppositionsseger. Socialdemokraterna har historiskt inte varit villiga att ge vänsterpartiet stort inflytande över den ekonomiska politiken. Inga mätningar pekar heller på en egen majoritet för S, V och MP. Om oppositionen vinner lär Centerpartiet behövas som stödparti. Centern är riksdagens mest marknadsliberala parti och skulle sannolikt bromsa flera av Dadgostars förslag.

Det är inte heller självklart att S, V, MP och C skulle samlas i ett gemensamt regeringsunderlag. Centern har länge krävt en regering i mitten. Magdalena Andersson har sagt att hon kommer att ringa alla partiledare utom Jimmie Åkesson om oppositionen vinner. Frågan är vad Ulf Kristersson (M) svarar när luren plingar. En blocköverskridande uppgörelse är inte utesluten, även om den skulle vara politiskt känslig.

Näringslivstopparna är väl medvetna om de politiska spelreglerna. De arbetar i hög utsträckning med riskscenarier och kan räkna både kronor och mandat. En finansman som överväger att flytta utomlands säger i Dagens Industri att risken för en radikal vänsterpolitik är det som håller honom tillbaka. Därför handlar varningarna sannolikt inte om att svartmåla Socialdemokraterna, utan om att pressa Moderaterna. Om Tidöpartierna förlorar vill näringslivet att M är med och tar ansvar för skatterna, kärnkraften och tillväxten – inte gömmer sig i opposition.

Flera internationella bedömare följer den svenska valrörelsen med intresse. Sveriges energipolitik och skattenivåer anses vara avgörande för landets konkurrenskraft, inte minst för den tunga exportindustrin. Osäkerhet kring dessa frågor kan påverka investeringsbeslut och företagens vilja att expandera i Sverige. Kärnkraftsfrågan har därför blivit en symbolfråga i debatten mellan blocken.

Debatten visar hur nära kopplade politik och näringsliv är i valrörelsen. Företagsledarnas utspel har satt fokus på ekonomiska frågor som skatter, energipolitik och statsfinanser. Dessa frågor kan bli avgörande för både valresultatet och Sveriges framtida konkurrenskraft. Samtidigt är det oklart hur mycket varningarna påverkar väljarna. Hittills tycks de främst ha förstärkt bilden av en polariserad valrörelse där ekonomin står i centrum.