Agnes Wold, professor i klinisk bakteriologi och sedan länge en omtyckt röst i den svenska offentligheten, hamnar nu i centrum för en kontroversiell debatt. Den tidigare så uppskattade forskaren, känd för sina raka budskap om vardagshygien och barnomsorg, har på senare tid väckt uppmärksamhet för sina uttalanden om transpersoner – uttalanden som beskrivs som ovetenskapliga och stigmatiserande.
I åratal var Wold en populär gäst i svenska medier. Hennes budskap kännetecknades av en barska charm och ett befriande budskap: städning är inte så viktigt som man tror, mjölkersättning är helt okej, och samhällets oro kring plast är överdriven. För många blev hon en röst som lugnade dåliga samveten och ifrågasatte etablerade sanningar om hälsa och livsstil. Med tiden växte hennes plattform, och hon fick ett eget radioprogram där hon fortsatte att dela med sig av sin syn på vetenskapliga frågor.
Men det som en gång uppskattades som befriande klarspråk börjar nu framstå i ett annat ljus. I sociala medier har Wold under en längre tid framfört ståndpunkter om transpersoner som får många att höja på ögonbrynen. Hon hävdar bland annat att det finns en ”hemlig translobby” som driver en agenda i samhället, en ståndpunkt som saknar vetenskapligt stöd.
Situationen förvärrades när Wold i det kristna webb-tv-programmet Hotspot uttalade sig om den nya lagstiftning som från och med 1 juli förbjuder omvändelseterapi av transpersoner i Sverige. Denna typ av terapi, som syftar till att ändra en persons könsidentitet, har fördömts av internationella organisationer som FN, som likställt den med tortyr. Trots detta säger Wold att hon skulle vara beredd att ta fyra års fängelse för att ”omvända” ett barnbarn som upplevde sig vara född i fel kropp.
När Dagens ETC konfronterade henne med FN:s ställningstagande mot omvändelseterapi svarade Wold kategoriskt: ”Ja”, FN har fel. Hon menar att det är ”translobbyn” som påverkat organisationens beslut. Detta påstående saknar grund och vittnar om en syn på transpersoner som många bedömare beskriver som fördomsfull.
Wolds uttalanden placerar henne i sällskap med andra tidigare uppskattade offentliga personer som radikaliserat sina ståndpunkter kring könsfrågor. Ett känt internationellt exempel är författaren JK Rowling, som också mött kritik för sina uttalanden om transpersoner. Vissa feminister från en äldre generation ser transkvinnor som män som försöker infiltrera kvinnors rum och osynliggöra kvinnors erfarenheter, medan transmän avfärdas som ”lurade”.
Kritiker påpekar att Wolds sätt att uttala sig är problematiskt på flera plan. Medan hon tidigare var uppskattad för sin förmåga att ifrågasätta etablerade sanningar, framstår hon nu som tvärsäker på ett sätt som strider mot vetenskaplig metod. Vetenskaplighet bygger på nyfikenhet, öppenhet för nya perspektiv och förmåga att omvärdera sina ståndpunkter utifrån nya bevis – inte på kategoriska påståenden grundade på personliga övertygelser.
Det finns naturligtvis utrymme för legitim debatt kring vissa aspekt av transrättigheter. Frågor om när och hur könsdysfori ska diagnostiseras, eller om vilken språklig terminologi som är lämplig, kan diskuteras på ett nyanserat sätt. Vissa ifrågasätter exempelvis om barn ska kunna genomgå fysiska medicinska ingrepp relaterade till könsidentitet, eller om terminologi som ”livmoderbärare” riskerar att alienera majoriteten av kvinnor.
Men Wold tar inte en nyanserad position i dessa frågor. I stället för att ställa frågor och delta i en konstruktiv diskussion, fortsätter hon att uttala sig drastiskt under sken av vetenskaplig auktoritet. Det som en gång uppfattades som befriande klarspråk framstår nu för många som okänsligt och grundlöst.
Fallet Agnes Wold väcker bredare frågor om expertisens gränser och risken för att auktoritet inom ett område kan leda till övertro på den egna förmågan att uttala sig om allt. Det illustrerar också hur offentliga personer med stark plattform behöver ta ansvar för sina uttalanden, särskilt när de rör sårbara grupper i samhället. För transpersoner, som redan möter omfattande diskriminering och social utsatthet, kan sådana uttalanden från respekterade auktoriteter få förödande konsekvenser.














10 kommentarer
I like the balance sheet here—less leverage than peers.
Production mix shifting toward Ledare might help margins if metals stay firm.
Good point. Watching costs and grades closely.
Good point. Watching costs and grades closely.
The cost guidance is better than expected. If they deliver, the stock could rerate.
Good point. Watching costs and grades closely.
Silver leverage is strong here; beta cuts both ways though.
Production mix shifting toward Ledare might help margins if metals stay firm.
Good point. Watching costs and grades closely.
Good point. Watching costs and grades closely.