Lisa Magnusson: Dolly Parton var inte feg – bara ovanlig i vår tid

En av världens mest älskade och inflytelserika artister har gått ur tiden. Dolly Parton avled vid 78 års ålder i sitt hem i Tennessee. Beskedet har utlöst en omedelbar våg av globala reaktioner. I USA lät president Donald Trump omedelbart flaggorna halas, medan Sveriges statsminister Ulf Kristersson valde att publicera en hyllning på sociala medier. Även högt uppsatta politiker från vänster, feminister, hbtq-aktivister och kulturpersonligheter har under de senaste dygnen vittnat om hennes avgörande betydelse. Sällan har en kulturell gestalt lyckats skapa sådan samstämmighet i en tid präglad av djupa politiska klyftor.

I Sverige väckte dock en specifik detalj i Kristerssons hyllning stor uppmärksamhet. Statsministern, som tidigare sjungit refrängen under ett partikonvent, hyllade hennes låt ”9 to 5” som en hymn för den moderata arbetslinjen. Låtens faktiska text skildrar emellertid kontorsarbetarnas kamp mot en orättvis och dominerande chef och uppmanar till solidaritet för att förbättra arbetsvillkoren. Låten kom från filmen med samma namn från 1980, där Parton medverkade tillsammans med Jane Fonda och Lily Tomlin. Missförståndet blev en internationell nyhet och belyser hur musik lätt kan misstolkas när den lyfts ur sitt sammanhang. Det har också lett till en bredare diskussion om hur politiker använder populärkultur för att förankra sina budskap.

Partons framgång handlade inte enbart om musiken. Hon byggde upp ett omfattande affärsimperium som omfattar nöjesparken Dollywood i Tennessee, som idag är en av delstatens största arbetsgivare och lockar miljontals besökare årligen. Hon var även en skicklig förhandlare som kontrollerade rättigheterna till sin egen musik och sina varumärken, en ovanlighet inom en bransch som historiskt dominerats av skivbolag som ägde rättigheterna. Hennes förmögenhet uppskattades till hundratals miljoner dollar, men hon valde enligt flera biografier att använda en stor del av dessa pengar för att stödja konkreta samhällsprojekt. Hennes största satsning, ”Imagination Library”, har delat ut över 200 miljoner böcker till barn världen över med syftet att främja läskunnighet från tidig ålder.

Vid sidan av läskunnigheten finansierade hon forskningen kring covid-19-vaccinet genom en donation på en miljon dollar, en insats som direkt bidrog till utvecklingen av vacciner som räddade miljontals liv. Hon donerade även miljonbelopp till barnsjukhus, stödcenter för våldsutsatta kvinnor och delade ut stipendier till vårdpersonal. Detta står i skarp kontrast till den moderna vågen av tech-entreprenörer, ofta kallade ”techbröder”, som kritiserats för att samla på sig enorma förmögenheter medan de bidrar föga till den gemensamma välfärden. Parton visade att rikedom kan användas som ett praktiskt verktyg för social förändring, utan att det nödvändigtvis behöver ske genom högljudda politiska utspel eller varumärkesbyggande filantropi.

Inom själva musikindustrin var hon en pionjär som skrev över 3 000 låtar under sin livstid. Hennes förmåga att blanda autentisk country med popmelodier gjorde henne till en av de bäst säljande artisterna genom tiderna. Under en period då skivbolagen ofta kontrollerade artisternas kreativa frihet lyckades hon behålla ett ovanligt stort mått av självbestämmande. Hennes texter behandlade ämnen som fattigdom, kvinnlig sexualitet, moderskap och klasskillnader – ämnen som ofta ansågs kontroversiella i den konservativa countryscenen. Trots detta väckte hon sällan debatt, utan lyckades via empati och humor föra fram svåra frågor på ett sätt som engagerade en bred publik. Hennes signaturlook, med blond peruk och glittrande klänningar, blev ett självvalt varumärke som hon skämtsamt kommenterade med uttrycket att ”det kostar mycket att se så här billig ut”.

Hennes bakgrund var i den djupt kristna och konservativa södern, men hon var samtidigt en av de första stora countryartisterna att öppet inkludera hbtq-personer i sin fanbase och i sina texter. Hon trodde på förlåtelse och på att alla människor har rätt till respekt, oavsett politisk tillhörighet eller sexuell läggning. Denna förmåga att omfamna motsättningar utan att ge avkall på sina egna värderingar är en av förklaringarna till att hennes död sörjs lika mycket av anhängare till president Trump som av vänsteraktivister. Hennes livsverk blir därmed ett bevis på att kultur kan transcendera politiska skiljelinjer och skapa gemenskap där det politiska samtalet misslyckas.

När musikvärlden nu blickar tillbaka står det klart att Dolly Parton var mer än en sångerska och låtskrivare. Hon var en samhällsbyggare, en filantrop och en symbol för inkludering i en tid av ökande polarisering. I en era där offentlighet ofta förknippas med självupptagenhet visade hon att berömmelse kan vara en plattform för omtanke om andra. Hennes välgörenhetsstiftelser fortsätter att verka och hennes musik kommer att spelas i generationer framöver. Hennes bortgång markerar slutet på en epok inom countrymusiken, men hennes arv lever vidare genom de miljontals människor hon berörde – både genom tonerna och genom de böcker, vaccin och trygga hem som hennes generositet möjliggjorde.