Lisa Magnusson: Skjutna apor och delfinshower – hur är det här ens lagligt i Sverige?

De senaste åren har djurparkernas roll som underhållning och bevarandeplatser hamnat under allt större lupp. Furuviksparken och Kolmårdens djurpark, två av Sveriges mest kända djurparker, har stått i centrum för denna debatt efter flera uppmärksammade händelser.

I Furuviksparken blev schimpansen Santino internationellt känd 2009 när det upptäcktes att han systematiskt samlade stenar varje morgon för att senare kasta dem på parkbesökare. Detta beteende, som först hyllades som ett tecken på extraordinär intelligens, väckte senare frågor om hans psykiska välbefinnande och livskvalitet i fångenskap.

Trots att Santino kastrerades för att dämpa hans aggressiva beteende, förbättrades inte hans livssituation nämnvärt. När parken 2018 gjorde reklam för sin berömda schimpans, beskrev lokala medier honom som avmagrad, med gles päls och sittandes ihopkurad med tummen i munnen – en stark kontrast till bilden av den strategiska, intelligenta primat som tidigare fascinerat forskare och allmänhet.

Situationen fick ett tragiskt slut 2022 när fem schimpanser, inklusive Santino, lyckades rymma från sitt hägn. På grund av bristfällig beredskap och avsaknad av bedövningsutrustning fattade parkledningen det kontroversiella beslutet att skjuta rymlingarna. Fyra av de fem schimpanserna, däribland en treårig unge och Santino själv, miste livet. Den femte schimpansen, Selma, överlevde men förlorade ett öga och skadades allvarligt i armen.

Händelsen ledde till starka reaktioner från djurrättsorganisationer och allmänhet, och nu har beslut fattats om att stänga hela schimpanshägnet i Furuvik – ett beslut som många menar kommer alldeles för sent.

Liknande problem finns på Kolmårdens djurpark, där delfinshowerna länge varit en publikmagnet. Föreställningen ”Hope”, som paradoxalt nog handlar om att människan måste ta bättre hand om världens djur, har kritiserats för att utsätta delfinerna för hög ljudvolym, stressande ljuseffekter och en alltför begränsad bassängmiljö. Trots att beslut om avveckling av delfinariet togs redan 2021, har processen gått långsamt, vilket nyligen resulterade i kritik från berörda myndigheter.

Parkledningen hävdar att svårigheter med att hitta nya hem för delfinerna försenar avvecklingen. Kritiker menar dock att förbättringar av djurens levnadsvillkor borde prioriteras omedelbart, oavsett tidplanen för den slutliga avvecklingen. Detta inkluderar större bassänger, mer naturliga miljöer och framför allt ett stopp för de frekventa föreställningarna.

Den växande insikten om att vilda djur, särskilt högst intelligenta arter som primater och delfiner, lider av fångenskap och underhållningsrelaterad stress, tvingar nu djurparker att omvärdera sin verksamhet. Skansen i Stockholm har exempelvis skapat järvhägn med så många gömställen att besökare sällan ser djuren – en utveckling som prioriterar djurens välbefinnande över besökarnas förväntningar.

Expertröster inom djurvälfärd menar att denna förändring i synsätt är nödvändig och speglar en bredare samhällstrend där djur allt mindre betraktas som underhållningsobjekt. Djurparker världen över står nu inför utmaningen att balansera sin roll som bevarande- och utbildningsinstitutioner med det etiska ansvaret för de individer som lever i deras vård.

Sveriges djurparker, som länge sett sig som föregångare inom djurhållning, tvingas nu konfrontera svåra frågor om huruvida vissa arter överhuvudtaget bör hållas i fångenskap, oavsett hägnutformning. För schimpanser som Santino, vars tragiska öde fick ett brutalt slut, kommer insikten försent. Men händelserna i Furuvik och Kolmården kan bli en vändpunkt i hur vi ser på djur i fångenskap.