Max Hjelm: Med de nya attackerna visar Putin vem han är

De nya ryska drönarna uppges kunna färdas i 600 kilometer i timmen. Den hastigheten är svår att föreställa sig från ett stillsamt kontorslandskap i Sverige, men för ukrainska stadsbor har den blivit en del av vardagen. Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina har pågått sedan februari 2022, och utvecklingen av obemannade flygfarkoster har gjort attackerna både snabbare och svårare att skydda sig mot. I Kyiv ljuder flyglarm allt oftare. Den 23 september gick elva flyglarm, och morgonen därpå höll ett larm i nio timmar i sträck. Många tillbringar nu stora delar av dygnet under jord.

Ukrainas tidigare utrikesminister Dmytro Kuleba skriver i tidskriften Foreign Affairs att Ryssland har gett upp målet att vinna kriget meter för meter på slagfältet. I stället handlar det om att slå sönder hela Ukrainas ekonomi och knäcka befolkningens stridsmoral genom att terrorisera stadskärnor. Syftet är att göra livet i städerna outhärdligt, få invånare och företag att fly samt bryta de logistiska förbindelserna mellan storstadsområdena.

Angreppen mot civil infrastruktur har fått tydliga spår i det ukrainska vardagslivet. Hyllor i mataffärer gapar tomma efter attacker mot lager med allt från bröstmjölksersättning och medicin till barnböcker och högklackade skor. Även västerländska konsumentvarumärken som Coca-Cola finns bland det som förstörts. I augusti brann ett lager med åtta miljoner böcker, varav många var läromedel, efter en attack. Förstörelsen av lagerlokaler, bokförlag och varuhus slår inte bara mot försörjningen, utan också mot utbildning och kultur.

Konsekvenserna sträcker sig långt bortom Ukrainas gränser. Ukraina är en av världens viktigaste producenter av spannmål och vegetabiliska oljor. Efter Rysslands beslut att lämna det avtal som tidigare möjliggjorde säkra spannmålstransporter genom Svarta havet har attackerna mot hamnar och jordbruksinfrastruktur fortsatt. När nu även inhemska distributionslager angrips riskerar både civilbefolkningens försörjning och landets exportmöjligheter att försämras ytterligare. Internationella organisationer har varnat för att en fortsatt blockad av ukrainskt jordbruk kan driva upp världsmarknadspriserna och förvärra livsmedelsläget i sårbara delar av världen.

I den ryskockuperade staden Olesjky i Chersonregionen i sydöstra Ukraina rapporterar Le Monde om svältliknande förhållanden. Ryssland uppges blockera mattransporter till staden. Det är ytterligare ett exempel på hur kriget riktas mot civilbefolkningen, skriver Dagens Nyheters ledarredaktion i en ny ledare med oberoende liberal hållning.

Redaktionen använder utvecklingen för att bemöta argument som under kriget framförts i den svenska debatten. Vissa har motsatt sig vapenleveranser och sagt att diplomati borde prioriteras. Andra har förklarat invasionskriget med att Ryssland kan ha känt sig hotat av Natos utvidgning. I Sverige har just Natofrågan varit känslig, trots att landet nu är medlem i försvarsalliansen. Enligt ledarredaktionen kan sådana teorier bemötas med existentialismens credo att existensen föregår essensen – att människan är sitt handlande. Putin har genom sitt handlande visat vem han är: en ledare som invaderar andra länder, saknar respekt för civilbefolkningen och väljer våld framför diplomati.

Ukrainarna har på liknande sätt visat vilka de är genom sina handlingar. De strider, står ut och försvarar en frihet som västvärlden har ett eget intresse av att skydda. Redaktionen understryker att Putins vision inte nödvändigtvis slutar vid Ukrainas gräns, och att fortsatt stöd därför handlar om västs egen säkerhet. När ukrainarna slåss för sin frihet, skriver ledaren, slåss de även för oss andra.

Kriget går inte fort. De snabba drönarna visar att tekniken ständigt utvecklas, men själva krigföringen maler vidare, månad efter månad. Uppmärksamheten i omvärlden har periodvis svalnat, och behovet av uthållighet är stort. DN:s ledarredaktion konstaterar att Ukraina behöver fortsatt stöd för att orka hålla ut.